tag:blogger.com,1999:blog-5842961451964157692024-03-14T01:00:25.425+05:30യാമിനിYaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.comBlogger36125tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-91863175492771211832020-06-30T14:50:00.001+05:302020-06-30T15:35:33.992+05:30 നിലാവ് കൊണ്ട് കണ്ണെഴുതിയ (മൂത്തോനിലെ) കടൽ <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: large;">Spoilers ahead</span><br />
<span style="font-size: large;">മൂത്തോൻ എന്ന സിനിമ കണ്ടവർ മാത്രം വായിക്കുക.</span><br />
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.hidden-pockets.com/wp-content/uploads/2019/11/Moothon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="447" data-original-width="662" height="270" src="https://www.hidden-pockets.com/wp-content/uploads/2019/11/Moothon.jpg" width="400" /></span></a></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ഒരിക്കലെങ്കിലും എനിക്ക് നിൻ്റെ പേരൊന്ന് ഉറക്കെ വിളിക്കാൻ സാധിക്കണമെന്ന് സംസാരശേഷിയില്ലാത്ത അമീർ അക്ബറിനോട് പറയുമ്പോൾ അക്ബർ ആദ്യം അവനെ തട്ടി മാറ്റുകയാണ് ചെയ്യുന്നത്. പിന്നെ നീലയും നിലാവും ഇടകലർന്ന് ഒഴുകുന്ന, അവർ എന്നും കണ്ടുമുട്ടിയിരുന്ന, അതേ കടലിൻ്റെ കരയിൽ വെച്ച് അമീർ തനിക്കൊരിക്കലും പറയാനാകില്ലെന്ന് കരുതിയ ആ പേര് അക്ബറിൻ്റെ ചെവിയിൽ പറയുന്നു. ഒറ്റക്കേൾവിയിൽ അത്യധികം വൾഗറും മോശവുമായി ചിത്രീകരിച്ചേക്കാവുന്ന ഒരു സീനാണ് മേൽപ്പറഞ്ഞത്. മൂത്തോനിലെ അമീറും അക്ബറും റോഷനും നിവിൻ പോളിയുമാണ്. എന്നാൽ അവർ ഈ ഭാഗത്തെ നമുക്ക് മുന്നിലെത്തിച്ചത് വളരെ സൂക്ഷ്മവും ആർദ്രവും ആയിട്ടാണ്. </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.thehindu.com/entertainment/movies/6dsyx8/article30115253.ece/ALTERNATES/FREE_960/01SM1moothon-n4jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="451" data-original-width="800" height="225" src="https://www.thehindu.com/entertainment/movies/6dsyx8/article30115253.ece/ALTERNATES/FREE_960/01SM1moothon-n4jpg" width="400" /></span></a></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">അമീറും അക്ബറും കണ്ടുമുട്ടുമ്പോൾ എപ്പഴും അവർക്ക് ചുറ്റും കടലുണ്ട്. ലക്ഷദ്വീപിലെ നീലക്കടൽ. നിലാവ് കൊണ്ട് കണ്ണഴുതിയ കടൽ. </span><br />
<span style="font-size: large;">കുത്തു റത്തീബ് പരിപാടിക്കിടെ ഞാൻ നിന്നെ ആദ്യമായി കണ്ടപ്പോൾ നമ്മുടെ കണ്ണുകൾ തമ്മിൽ കണ്ട് മുട്ടിയില്ലേ എന്ന് അമീർ അക്ബറിനോട് ആംഗ്യ ഭാഷയിൽ ചോദിക്കുമ്പോൾ ഒരു കുടം നിലാവ് അക്ബറിൻ്റെ കണ്ണുകളിൽ തെളിഞ്ഞു.ഇവിടാർക്കും ഞാൻ പറയുന്നത് മനസ്സിലാവുന്നില്ലെന്ന് അമീർ സന്ദേഹപ്പെടുമ്പോൾ എനിക്ക് മനസ്സിലാകുന്നുണ്ടെന്ന് അക്ബർ മറുപടി പറയുന്നു. അപ്പോൾ അവർക്കുള്ളിൽ ഒരു വേലിയേറ്റം തന്നെ നടന്നിരിക്കണം.</span><br />
<span style="font-size: large;">പിന്നെ,വീട്ടിൽ നിന്ന് ഒരു പാട് അടി കിട്ടിയ അമീറിൻ്റെ മുഖത്ത് അക്ബർ തലോടുമ്പോൾ ഒരായിരം തിരമാലകളുടെ ഒരു ആഴക്കടൽ പതിയെ രൂപപ്പെട്ട് തുടങ്ങുകയായിരുന്നു.മൂത്തോനെന്നാൽ കടലുമാണ്.അമീറിൻ്റെയും അക്ബറിൻ്റെയും, നിലാവ് കൊണ്ട് പൂക്കളമിട്ട, കടൽ.</span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-26119951560958169662015-06-04T00:04:00.003+05:302015-06-04T00:16:29.285+05:30പകർന്നാട്ടം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: small;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-h3SLfV1E_IU/VW9K6aee76I/AAAAAAAAL9g/gke4LMQNrQM/s1600/kc.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="265" src="http://1.bp.blogspot.com/-h3SLfV1E_IU/VW9K6aee76I/AAAAAAAAL9g/gke4LMQNrQM/s400/kc.jpg" width="400" /></a></div>
<br /></div>
<div style="font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;"><span style="color: orange;">എത്ര</span><span style="color: #222222;"> എഴുതിയിട്ടും </span></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">എത്ര കോറി വരച്ചിട്ടും </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">തെളിയാത്ത മഷിയിൽ </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">ഇപ്പോഴും കുരുങ്ങി കിടക്കുന്ന ഒരു വാക്കുണ്ട്...</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">വഴി വിളക്കിൽ തെളിഞ്ഞ </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">ഓർമ മരത്തിൽ നിന്ന് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">അതിനെ വിടർത്തിയെടുത്ത് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">പലകുറി കളഞ്ഞു നോക്കിയതുമാണ്...</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">എന്നിട്ടും വേരുകളിൽ പറ്റിയിരിക്കുന്ന </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">പായൽ പിടിച്ച പുസ്തകത്തിൽ നിന്ന് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">വക്ക് പൊട്ടിയ അക്ഷരങ്ങളായ് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">ഇടയ്ക്കിടെ അത് എത്തി നോക്കുന്നുണ്ട്.</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">പിന്നെ പിന്നെ,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">നീളം കുറഞ്ഞു വരുന്നൊരു വാക്യമായി </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">ഇടയ്ക്കിടെ അത് മൊഴി മാറ്റം ചെയ്യപ്പെടുന്നു </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">ഒടുവിൽ </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">എഴുതാത്തതിനും പറയാത്തതിനും ഇടയിലെ അർദ്ധവിരാമമായ് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">കടലാസ്സിലേക്ക് ഒരു വസന്തത്തിന്റെ </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">പകർന്നാട്ടം നടത്തുകയും ചെയ്യുന്നു.</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif;">
<span style="font-size: large;">( Photo: <a href="https://www.facebook.com/kcmekkad">KC</a> )</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial, sans-serif; font-size: small;">
<br /></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-60635919781602472262015-01-15T18:53:00.000+05:302015-01-15T19:04:58.426+05:30* ആത്മാവിനെ മുട്ടി വിളിക്കുന്ന ശബ്ദം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-cbgVNECmHR4/VLe-Nuj3iqI/AAAAAAAALw8/mR7UKMbpNOo/s1600/onnu1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-cbgVNECmHR4/VLe-Nuj3iqI/AAAAAAAALw8/mR7UKMbpNOo/s1600/onnu1.jpg" height="266" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;">'ഒന്നു മുതല് പൂജ്യം വരെ' എന്ന സിനിമ എനിക്കിഷ്ടപ്പെട്ട സിനിമയേയല്ല. കവി സെറീനയെ കടമെടുത്താല് പുഴ പോലത്തെ മനുഷ്യരെ പോലെ അത് പലപ്പോഴും പിടി തരാത്ത കല്ലായി വഴുക്കി കൊണ്ടേയിരിക്കുന്നു. ഒരു തണുത്ത മഞ്ഞു കാലത്ത് വാതില് കടന്നു വന്ന ആ വിറങ്ങലിച്ച ഫോണ് ശബ്ദത്തിന്റെ ഉടമയെയും അതെഴുതിയ പലേരിയേയും പിന്നെ ദീപ മോളേയും (ഗീതു മോഹന്ദാസ്) കണ്ട് 29 വര്ഷം കഴിഞ്ഞിട്ടും 'ഒന്നു മുതല് പൂജ്യം വരെ' എന്ന സിനിമയേയും ഇഷ്ടപ്പെടാന് എനിക്കായിട്ടേയില്ല. സിനിമ കാണാന് നീ ഇനിയും പഠിക്കേണ്ടിയിരിക്കുന്നു എന്ന് പറയാതെ പറഞ്ഞ കുറെ പേര് മൂന്ന് പതിറ്റാണ്ടിനപ്പുറം ഈ തണുത്തുറഞ്ഞ ജനവരിയിലും എനിക്ക് ചുറ്റും പല പല ശബ്ദത്തില് കറങ്ങിത്തിരിയുന്നുണ്ടെന്നും തിരിച്ചറിയുന്നു.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-YVvVNX6FI5A/VLe-v-KCzSI/AAAAAAAALxE/TICJni-RxTU/s1600/onnu4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-YVvVNX6FI5A/VLe-v-KCzSI/AAAAAAAALxE/TICJni-RxTU/s1600/onnu4.jpg" height="266" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ഒരു ഫോണ് ശബ്ദത്തിന് അതുമല്ലെങ്കില് ഒരു ശബ്ദത്തിന് ഒരിക്കലും പറയാനാവാത്ത നൂറു കാര്യങ്ങള് പറയാനാകുമെന്ന് 'ഒന്നു മുതല് പൂജ്യം വരെ' എന്ന രഘുനാഥ് പലേരി സിനിമ കാണിച്ച് തരുന്നു. അതേ സമയം അടൂരിന്റെ 'മതിലുകള്' പോലെ ഇനി കാണുമോ അല്ലെങ്കില് കേള്ക്കുമോ എന്ന ഭയാശങ്ക അസ്ഥാനത്താക്കി കൊണ്ടാണ് 'ഒന്നു മുതല് പൂജ്യം വരെ'യില് ഒരു കറക്കുന്ന ഫോണിലേക്ക് അന്ന് വളരെ പുതുമയേറിയതും പിന്നെ ഏറ്റവും പരിചിതവുമായ ശബ്ദം കയറി വരുന്നത്. ഒഴിഞ്ഞ മനോഹരമായ ഒരു fairy tale നെ ഓര്മ്മപ്പെടുത്തുന്ന സ്ഥലത്തുള്ള വീട്ടില് ഒറ്റക്കിരിക്കുന്ന ദീപമോളെ തേടി ഫോണിലൂടെ ആ ശബ്ദമെത്തുന്നു. പിന്നെപ്പിന്നെ അച്ഛനില്ലാത്ത ദീപ മോളുടെ ശബ്ദമായും അത് പിന്നെ ദീപ മോള്ടെ അമ്മ അലീനയുടെ (ആശ ജയറാം) ശബ്ദമായും മാറുന്നു. ഒടുവില് ചുറ്റും കട്ടിയായുറങ്ങുന്ന മഞ്ഞിലേക്ക് ആ ശബ്ദം തണുത്ത് വിറങ്ങലിച്ച് ഇറങ്ങിപ്പോവുകയും ചെയ്യുന്നു. ദീപ മോള്ക്കൊപ്പം അവളുടെ അമ്മയും, അമ്മയുടെ സുഹൃത്തും (ശാരി) ക്രിസ്മസ് പപ്പ (സൈനുദ്ദീന്) യും ഡോക്ടര് അങ്കിളും (നെടുമുടി) കറക്കുന്ന ഫോണും എല്ലാവരും അത് നിസ്സഹായരായി നോക്കി നില്ക്കുന്നു. ഇനിയും ഒരു പാട് മെഴുകുതിരികള് നമുക്ക് ഒന്നിച്ച കത്തിക്കണമെന്ന് ആ ശബ്ദം കുഞ്ഞുകവിളില് തലോടിക്കൊണ്ട് പറയുമ്പോള് ഇന്ന് ലോകത്ത് പ്രതീക്ഷയെക്കുറിച്ചും പോസിറ്റിവിറ്റിയെക്കുറിച്ചും ഇത്രയധികം self-help പുസ്തകങ്ങള് എന്തിനാണെന്ന് ഒരു പ്രേക്ഷകനെങ്കിലും ആലോചിച്ചു കാണുമോ?</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-1zk-UACUXC4/VLfAQKK1N2I/AAAAAAAALxg/OJPy0twDWvI/s1600/onnu5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-1zk-UACUXC4/VLfAQKK1N2I/AAAAAAAALxg/OJPy0twDWvI/s1600/onnu5.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span><span style="font-size: large;">മൂന്നോ നാലോ കഥാപാത്രങ്ങള് മാത്രമുണ്ടായിട്ടും (പിന്നെ മുകേഷ്, കലാഭവന് റഹ്മാന്, പട്ടണം റഷീദ് തുടങ്ങിയ ഗസ്റ്റ് കഥാപാത്രങ്ങളും ഒഴിച്ച് നിര്ത്തിയാല്) ജീവനില്ലാത്ത ഒരു വസ്തു (റാം ജീ റാവു സ്പീകിംഗ് , മാന്നാർ മത്തായി എന്നിവയിലും ഫോണ് ഒരു പ്രധാന കഥാപാത്രമാണ്) കേന്ദ്ര കഥാപാത്രമായിട്ടും വര്ഷങ്ങള്ക്കിപ്പുറവും താരാട്ട് പാടിക്കൊണ്ടിരിക്കുന്ന ഒരു 'വേണുഗോപാല് signature' പാട്ട് ഉണ്ടായിട്ടും ആ സിനിമ എനിക്ക് നിസ്സംഗത മാത്രമാണ് തന്നത്. കേള്ക്കുന്തോറും അകലങ്ങളിലേക്ക് മറഞ്ഞു കൊണ്ടിരിക്കുന്ന സിനിമയിലെ ടെലിഫോണ് ശബ്ദം പോലെ ഓരോ തവണ കാണുമ്പോഴും 'ഒന്നു മുതല് പൂജ്യം വരെ' യിലെ ഓരോ അക്കങ്ങളും കുറഞ്ഞു വന്നു. ഒന്നില് നിന്ന് രണ്ടിലേക്കും പിന്നെ മൂന്നിലേക്കും പിന്നെ പൂജ്യത്തിലേക്കും പൂജ്യത്തിനപ്പുറമുള്ള ഒരു സംഖ്യയിലേക്കും അത് കറങ്ങിക്കൊണ്ടേയിരുന്നു. കടല് തീരത്ത് കല്യാണച്ചെക്കനായി സുരേഷ് ഗോപി നില്ക്കുമ്പോള് ഉള്ള വീറും വാശിയും ആ കടലില് തന്നെ വലിച്ചെറിയേണ്ടി വന്ന ശാരിയും എന്നാല് ആരില്ലെങ്കിലും ജീവിച്ചേ മതിയാകൂ എന്ന വാശിയുള്ള ദീപ മോളുടെ അമ്മ അലീനയും രണ്ട് ധ്രുവങ്ങളിലുള്ള സുഹൃത്തുക്കളായതെങ്ങനെയെന്നും അറിയില്ല. (Opposite poles attract എന്ന് കവിവചനം)</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-yVVJQuQDyM8/VLe-5ZR2_SI/AAAAAAAALxM/QXOKX10FCqY/s1600/onnu2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-yVVJQuQDyM8/VLe-5ZR2_SI/AAAAAAAALxM/QXOKX10FCqY/s1600/onnu2.jpg" height="266" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ഇടക്കെപ്പോഴോ രഘുനാഥ് പലേരിയുടെ ഫേസ്ബുക്ക് പേജില് അദ്ദേഹം തന്നെ കോറിയിട്ട വരികള് മനസ്സില് 'ടെലിഫോണ് മണിയടിച്ചു'. ചുറ്റും തണുപ്പ് പൊതിഞ്ഞ് നില്ക്കുമ്പോഴും ആ കറക്കുന്ന ഫോണും അതിലെ ശബ്ദത്തെയും പിന്നെ ഇപ്പോഴും ഈ ജനവരി തണുപ്പില് ചുറ്റും നിറയുന്ന മറ്റ് ശബ്ദങ്ങളെയും മുന്നില് കൊണ്ടെത്തിച്ചു നിര്ത്തി. ദീപ മോള്ടെ 'ടെലിഫോണ് അങ്കിള്' ബേക്കറിയില് കൊണ്ടു വെച്ച കേക്ക് തന്നെ എങ്ങനെ കിട്ടിയെന്ന് ആലോചിച്ചപ്പോഴാണ് പലേരിയുടെ ആ വരികള് വെറുടെ മനസ്സില് കയറിയിറങ്ങിയത്.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">വരുമെന്ന് പ്രതീക്ഷിക്കുന്നതാരെയാണോ</span><br />
<span style="font-size: large;">കാണുമെന്ന് മനസ്സ് പറയുന്ന കാഴ്ച ഏതാണോ</span><br />
<span style="font-size: large;">സ്പര്ശിക്കുമെന്ന് വിശ്വസിക്കുന്ന സ്പര്ശം ഏതാണോ</span><br />
<span style="font-size: large;">കേള്ക്കുമെന്ന് ഇന്ദ്രിയം ചൊല്ലുന്ന ശബ്ദം ഏതാണോ</span><br />
<span style="font-size: large;">അതിനായി ഞാന് ഇപ്പോഴും കാത്തിരിക്കാറുണ്ട്.</span><br />
<span style="font-size: large;">അല്ലെങ്കില് ഞാന് ജീവിച്ചിരിക്കുന്നില്ല...</span><br />
<span style="font-size: large;">സ്നേഹിക്കുന്നുമില്ല...</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ഇതൊക്കെ കൊണ്ടായിരിക്കും 'ഒന്നു മുതല് പൂജ്യം വരെ' എന്ന സിനിമ എനിക്കിപ്പോഴും ഇഷ്ടമല്ലാത്തത്.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-racN7f4sY2o/VLe_BW3jJjI/AAAAAAAALxU/1TbskB3ctQQ/s1600/onnu3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-racN7f4sY2o/VLe_BW3jJjI/AAAAAAAALxU/1TbskB3ctQQ/s1600/onnu3.jpg" height="266" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;">PS: 'ആരണ്യകം' സിനിമയിലെ പ്രശസ്തമായ പാട്ട്</span><br />
<span style="font-size: large;">Images: Google</span></div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-49310077901687742812014-10-14T15:52:00.000+05:302014-10-14T15:52:39.933+05:30ഇന്ത്യയെ കണ്ടെത്തൽ <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div>
<div>
<div>
<div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-_pr1ixOOhLs/VDz2OK1fwxI/AAAAAAAAKNY/ilPm41VI5AQ/s1600/thulasi.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-_pr1ixOOhLs/VDz2OK1fwxI/AAAAAAAAKNY/ilPm41VI5AQ/s1600/thulasi.jpg" height="320" width="310" /></a></div>
<span style="color: blue; font-size: large;">നംദഫ</span><span style="font-size: large;">* ഉദ്യാനത്തിൽ നിന്ന് ഇന്ത്യ കണ്ടു തുടങ്ങാമെന്നും പറഞ്ഞു പോയതാണ്,</span></div>
<span style="font-size: large;">വഴിയിൽ വെച്ച് കണ്ടു മുട്ടിയാൽ ഒരു ചിരിയിൽ കുശലം ഒതുക്കുമെന്നും പറഞ്ഞിരുന്നതാണ്.</span><br />
<span style="font-size: large;">വേഴാമ്പൽ ഉത്സവം* കണ്ട് വരുമ്പോൾ ഒരു പൊൻ തൂവൽ തലയിൽ ചൂടിക്കാം എന്നും പറഞ്ഞിരുന്നു.</span></div>
<span style="font-size: large;">വാക്കല്ലേ,</span></div>
<span style="font-size: large;">ഇമവേഗത്തിൽ മാറ്റി കളയാവുന്നതല്ലേ ...</span></div>
<span style="font-size: large;">ചിറാപുഞ്ചിയിലേ മഴ കാണാനാണ് പിന്നെ പോയത്.</span><br />
<div>
<div>
<span style="font-size: large;">വൈഷ്ണോദേവിയിൽ നിന്ന് കയ്യിൽ കരുതിയ മഞ്ഞ് പോലെ </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">അത് ഒലിച്ചിറങ്ങി.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">കണ്ണിൽ നിന്ന് കടലിലേക്ക് </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">മഹാപ്രളയം പോലെ </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">മഴ...</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">മരപ്പെയ്ത്തും തീർന്നപ്പോൾ </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">ഇനി പുറകെ വരല്ലേയെന്നു കെഞ്ചി </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">താർ മരുഭൂമിയിലെ മണൽ തരികളെത്തി.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">വിരാർ ലോക്കലിന്റെ ഇരട്ടി വേഗത്തിൽ തിരിഞ്ഞോടി.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">ഊടുവഴി കടന്ന് എത്തിപെട്ടത് </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">മധുര മീനാക്ഷിയുടെ ഇടനാഴിക്കരികിൽ...</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">'ഇനിയും മുന്നോട്ട് നടക്കൂ' എന്ന് മദിപ്പിചു കൊണ്ട് </span><br />
<span style="font-size: large;">മുന്നിൽ ധനുഷ്കോടിയിലെ മുനമ്പ്.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">കണ്ണടച്ച് നടന്ന് നീങ്ങിയപ്പോൾ മുന്നിൽ കണ്ടത് </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">രായിരനെല്ലൂർ മല.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">ഓർമ്മക്കും മറവിക്കുമിടയിലെ ഏതോ ഉന്മാദത്തിരയിൽ </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">തെക്കേ മുനമ്പിലിരുന്നു തിരകൾ എണ്ണുമ്പോൾ ആണ് </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">ഓർത്തെടുത്തിട്ടും മറന്നു പോയ സ്ഥലത്ത്</span><br />
<span style="font-size: large;">ആ ഭൂപടം </span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">മറന്നു വെച്ച കാര്യം ഞാൻ ഓർത്തു പോയത്.</span><br />
<br />
Image: <a href="http://thulasikakkat.blogspot.in/">Thulasi Kakkat</a> or <a href="http://instagram.com/thulasikakkat">Thulasi on Instagram</a> </div>
<div>
PS: * Namdapha National Park</div>
<div>
* Hornbill festival</div>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-22944689160694899782014-10-03T12:59:00.002+05:302014-10-03T13:04:33.037+05:30...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="Ct">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-pSPnlBqP6N4/VC5QO5I5EQI/AAAAAAAAJp4/cg5WTugq4AQ/s1600/pixelanthem.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-pSPnlBqP6N4/VC5QO5I5EQI/AAAAAAAAJp4/cg5WTugq4AQ/s1600/pixelanthem.jpg" height="400" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><span style="color: #274e13;">കണ്</span> നിറയെ കണ്ട സ്വപ്നം</span><br />
<span style="font-size: large;">കണ്ട മാത്രയിൽ കുറിച്ചിടാൻ</span><br />
<span style="font-size: large;">എനിക്ക് ഒരു പുസ്തകം വേണം.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">നാല് വരിയിൽ</span><br />
<span style="font-size: large;">അക്ഷരത്തെറ്റുകളില്ലാതെ</span><br />
<span style="font-size: large;">എനിക്ക് മാത്രം വായിക്കാനാകുന്ന</span><br />
<span style="font-size: large;">ലിപിയിലെഴുതുവാൻ</span><br />
<span style="font-size: large;">നിലാവെളിച്ചത്തിന്റെ ഏടുകൾ</span><br />
<span style="font-size: large;">നിറഞ്ഞ പുസ്തകം.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">വറ്റാത്ത മഷി,</span><br />
<span style="font-size: large;">അരികുകൾ വളയാത്ത വാക്ക്,</span><br />
<span style="font-size: large;">അലസമായുറങ്ങുന്ന വാക്യം.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">എല്ലാം ചേർത്ത് വെച്ച് എഴുതാൻ</span><br />
<span style="font-size: large;">ഞാൻ തിരഞ്ഞ പുസ്തകം</span><br />
<span style="font-size: large;">കണ്ണില നിന്ന് ഹൃത്തിലെക്കുള്ള ഇടവഴിയിൽ വെച്ച്</span><br />
<span style="font-size: large;">ഇന്നലെ എപ്പോഴോ കണ്ടു കിട്ടി.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ഇക്കുറി വേണേൽ അത് നീയെടുത്തോ...</span><br />
<span style="font-size: large;">വരും ജന്മത്തിലെന്നെ തിരിചെൽപ്പിച്ചാൽ മതി...</span><br />
<br />
<span style="font-size: large;">(Image:<a href="http://instagram.com/pixelanthem">Pixel anthem)</a></span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-12067496300067121432014-05-03T23:52:00.001+05:302014-05-03T23:52:18.727+05:30ജാതകം <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-EjxzUv9wasU/U2UyyN0tzdI/AAAAAAAAJKE/FYXen2wtR0I/s1600/ans2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-EjxzUv9wasU/U2UyyN0tzdI/AAAAAAAAJKE/FYXen2wtR0I/s1600/ans2.jpg" height="258" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><span style="color: lime;"><br /></span></span>
<span style="font-size: large;"><span style="color: lime;">നിറഞ്ഞ</span> ശൂന്യതയിലേക്ക് നോക്കാതെ</span><br />
<span style="font-size: large;">കണ്ണടച്ചെഴുതിയ ആദ്യത്തെ വരികൾ </span><br />
<span style="font-size: large;">വെളുത്ത കടലാസ്സിലാകെ പരന്നു,</span><br />
<span style="font-size: large;">ഒപ്പിയെടുത്ത് പുതിയൊരു വാക്കുണ്ടാക്കാൻ </span><br />
<span style="font-size: large;">പലകുറി നോക്കിയതാണ്.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">കറുപ്പ് നിറമായ് അത് </span><br />
<span style="font-size: large;">പുസ്തകത്തെയാകെ നിറച്ചപ്പോഴും </span><br />
<span style="font-size: large;">അതിൽ നിന്നൊരക്ഷരം മാത്രം </span><br />
<span style="font-size: large;">മാറ്റി എഴുതണമെന്നും നിനച്ചതാണ് .</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">പിന്നെ,</span><br />
<span style="font-size: large;">അതിൽ നിന്ന് ചാര നിറത്തിൽ പുതിയൊരു വാക്യമുണ്ടാക്കി </span><br />
<span style="font-size: large;">നിന്റെ മേൽവിലാസത്തിൽ </span><br />
<span style="font-size: large;">കയറ്റി വിട്ടതുമാണ്.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">ഇനിയും എഴുതിയിട്ടില്ലാത്ത </span><br />
<span style="font-size: large;">ആ ജാതകത്തിലെ വരികൾ </span><br />
<span style="font-size: large;">ഇന്നലെയാണ് </span><br />
<span style="font-size: large;">ഇരുളിനെ കുടഞ്ഞെറിഞ്ഞ് </span><br />
<span style="font-size: large;">കടും ചായങ്ങൾ എടുത്തണിഞ്ഞത് ...</span><br />
<br />
(Image: Nomad)<br />
<br /></div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-11484016846618058552014-01-04T00:06:00.004+05:302014-01-04T12:09:21.100+05:30Visual Travelogue<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-LTX1LZ3uknk/UscBGq1W8_I/AAAAAAAAIbo/LoFvsxbwkmE/s1600/iyer5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="242" src="http://4.bp.blogspot.com/-LTX1LZ3uknk/UscBGq1W8_I/AAAAAAAAIbo/LoFvsxbwkmE/s400/iyer5.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">തീവണ്ടിയുടെ കാതടപ്പിക്കുന്ന ശബ്ദത്തിനിടയില് എപ്പോഴോ ഒരിക്കല് മീനാക്ഷി രാജയോട് ചോദിച്ചു: Where are you going for a trip next?</span><br />
<span style="font-size: large;">മീനിന്റെ കണ്ണുകളെ ഓര്മിപ്പിക്കുന്ന മീനാക്ഷിയെ അലസമായി നോക്കി രാജാ പറഞ്ഞു: Labangi.</span><br />
<span style="font-size: large;">മീനാക്ഷി വീണ്ടും:Alone?</span><br />
<span style="font-size: large;">രാജയുടെ മറുപടി: Unless you come with me...</span><br />
<span style="font-size: large;">ആ ഒരു നിമിഷം, ഒരു പക്ഷെ, ആ തീവണ്ടിയുടെ കോച്ചിനുള്ളില് കാലം നിശ്ചലം ആയിരുന്നിരിക്കണം.അതുമല്ലെങ്കില് തീവണ്ടിയുടെ ശബ്ദം നേര്ത്തു പോയിരിന്നിരിക്കണം.</span><br />
<span style="font-size: large;">അപര്ണ സെന് സംവിധാനം ചെയ്ത് രാഹുല് ബോസും കൊങ്കണ സെന്നും അഭിനയിച്ച 'മിസ്റ്റര് ആന്ഡ് മിസ്സിസ് അയ്യര്' എന്നാ സിനിമ ശരിക്കും ഒരു travelogue ആണ്. വടക്കേ ഇന്ത്യയിലെ പ്രകൃതി മനോഹരമായ ഒരു താഴ്വരയില് നിന്ന് ഏതൊക്കെയോ വഴികളിലൂടെ അലഞ്ഞും തിരിഞ്ഞും എവിടെയോ അവസാനിക്കുന്ന ( ഒരിക്കലും അവസാനിച്ചിരുന്നില്ലെങ്കില് എന്ന് ആഗ്രഹിക്കുന്ന) ഒരു journey.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-oOLGxXPWYY4/UscEg05iKgI/AAAAAAAAIcg/htagpmIRyJI/s1600/KONK.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="http://3.bp.blogspot.com/-oOLGxXPWYY4/UscEg05iKgI/AAAAAAAAIcg/htagpmIRyJI/s320/KONK.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: large;">എല്ലാ മനോഹരങ്ങളായ പ്രണയകഥകളും ഉണ്ടാകുന്നത് യുദ്ധകാലത്ത് ആണെന്ന് ഓര്മ വരും ഈ സിനിമ കാണുമ്പോൾ. (eg: waterloo bridge)ഇവിടെ യുദ്ധം അല്ലെങ്കിലും യുദ്ധ സമാനമായ അവസ്ഥ ആണുള്ളത്. അത് കൊണ്ട് തന്നെയാണെന്ന് തോന്നുന്നു അപർണ സെൻ സിനിമയ്ക്കു 'Love in the time of Violence' എന്ന tagline കൊടുത്തത്. പാവം മാർകേസ് !</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: large;">ഒട്ടേറെ ചലച്ചിത്രോത്സവ വേദികളും അല്ലാതെയുമുള്ള പ്രദര്ശനങ്ങള് കണ്ട ഈ ചിത്രം 2002ലാണ് ഇറങ്ങുന്നത്. മതവും വര്ഗീയതയും, കൈകാര്യം ചെയ്യുന്ന മറ്റ് മസാലപ്പടങ്ങള് പോലെയാകുമായിരുന്നു അപര്ണ സെന്നിന്റെ 'അയ്യരും.' പക്ഷെ ഇവിടെ അതുണ്ടായില്ല. കൊങ്കണയുടെ മീനാക്ഷിയും രാഹുല് ബോസിന്റെ രാജയും മാത്രമല്ല ഈ സിനിമയുടെ മര്മ്മം.ഒരി യാത്ര ചെയ്യുന്ന പ്രതീതി നല്കുന്ന തരത്തിലുള്ള തിരക്കഥയാണ് ഇതിന്റെ ശക്തി. പിന്നെ അഭിനയമെന്നു തോന്നാത്ത തരം behavioural patternsഉം.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-EzhSoN0hQf8/UscEoq085TI/AAAAAAAAIcs/_gmMn8rQqw8/s1600/iyer4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="260" src="http://3.bp.blogspot.com/-EzhSoN0hQf8/UscEoq085TI/AAAAAAAAIcs/_gmMn8rQqw8/s400/iyer4.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">മഞ്ഞ് നിറഞ്ഞ ഒരു താഴ്വരയില് നിന്ന് ഒരു അമ്മയും(ഹിന്ദു അയ്യർ സ്ത്രീ) കുട്ടിയും ബസ്സിൽ </span><span style="font-size: large;">യാത്ര തുടങ്ങുന്നു. എപ്പോഴും കരയുന്ന കുട്ടിയെ ഒന്നു പിടിക്കാമോ എന്ന മുസ്ലീമായ നായകനോട് അമ്മ ചോദിക്കുന്നിടത്താണ് ഈ സിനിമ ഗതി തിരിയുന്നതെന്ന തോന്നുന്നു. ആദ്യമാദ്യം ഉന്നതകുലജാതയെന്ന് സ്വയം ഒരു halo ഉള്ള മീനാക്ഷി രാജയുടെ പല ചെയ്തികളെയും എതിര്ക്കുന്നു. ജാതിയുടെ പേരില് നടക്കുന്ന വര്ഗീയ ലഹള മൂലം ഇവര് സഞ്ചരിക്കുന്ന ബസ് വഴിയില് പിടിച്ചിടുന്നു. ജാതിയുടെ കവചം മീനാക്ഷിയ്ക്ക് ഇവിടെ വലിയ ബുദ്ധിമുട്ടുണ്ടാക്കുന്നു.അതേ സമയം രാജ വളരെ easy ആയി എല്ലാവരുമായി മിണ്ടുന്നതും സംസാരിക്കുന്നതും കാണുമ്പോള് മീനാക്ഷിയെ പല തരത്തില് ബാധിക്കുന്നു. എം. എസ്. സി വരെ പഠിക്കുകയും നേരത്തെ വിവാഹം കഴിക്കുകയും ചെയ്തതിനെത്തുടര്ന്ന ലോകം കാണാനാവാത്തതിന്റെ ദു:ഖവും അമര്ഷവും കൊങ്കണ വളരെ effortless ആയി സ്ക്രീനിലെത്തിച്ചിരിക്കുന്നു.</span><br />
<span style="font-size: large;">പിന്നെ ആ പ്രദേശത്ത് ഒരു വര്ഗീയ സംഘര്ഷം പൊട്ടിപ്പുറപ്പെടുമ്പോള് മീനാക്ഷിയുടെ മറ്റൊരു മുഖമാണ് നമ്മള് കാണുന്നത്. ബസ്സില് തൊട്ടടുത്ത സീറ്റിലിരുന്നിരുന്ന രാജ ആരെന്ന് സാമൂഹ്യദ്രോഹികള് ചോദിക്കുമ്പോള് 'Mr & Mrs Iyer' എന്ന് മീനാക്ഷിയെ പറയുന്നിടത്ത് കാര്യങ്ങളെത്തിക്കുന്നു. വിവാഹിതയും ഒരു കുട്ടിയുടെ അമ്മയും സർവോപരി orthodox പശ്ചാത്തലവും ഉള്ള മീനാക്ഷി പെടന്നു ആളാകെ മാറുന്നു. രാജയെ രക്ഷപ്പെടുത്താന് വേണ്ടി പറഞ്ഞ ഒരു നുണയാണെങ്കിലും ജാതിയും മതവും ഇല്ലാത്ത ഒരു ലോകമായിരുന്നെങ്കില് എന്ന് ഒരു ആസ്വാദകനെങ്കിലും ചിലപ്പോള് ആഗ്രഹിച്ചിരുന്നിരിക്കാം.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/--rg5xMSKBFs/UscFuTBoXYI/AAAAAAAAIc0/dIDaWORtcwE/s1600/iyer1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="http://4.bp.blogspot.com/--rg5xMSKBFs/UscFuTBoXYI/AAAAAAAAIc0/dIDaWORtcwE/s400/iyer1.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;">കാടിനുള്ളിലെ ഒരു ഗസ്റ്റ് ഹൗസിലാണ് 'അയ്യര് ദമ്പതികള്' പിന്നെ എത്തുന്നത്. സ്വപ്നങ്ങളില് മാത്രം ഒരു പക്ഷെ കണ്ട തരത്തിലുള്ള ഗസ്റ്റ് ഹൗസാണിതെന്ന് കാഴ്ചക്കാര്ക്ക് തോന്നിയെങ്കില് ്അത്ഭുതമില്ല. ഒരു പക്ഷെ മീനാക്ഷിയുടെയും രാജയുടെയും രസതന്ത്രമായിരിക്കാം അങ്ങനെ തോന്നിപ്പിച്ചത്. ലോകത്തിലെ ഏറ്റവും മനോഹരമായ സംഗീതം ഏതാണ് എന്നറിയാമോ എന്ന് രാജാ മീനാക്ഷിയോട് ചോദിക്കുമ്പോൾ അവിടെ ഇലകളിൽ മഞ്ഞുതുള്ളിയുടെ സംഗീതവുമായി തബല വാദകൻ സക്കീർ ഹുസൈന്റെ അദൃശ്യ സാന്നിധ്യം ഉണ്ടാകുന്നു.അത്രയും subtle ആയാണ് അദ്ദേഹം ഈ സിനിമക്ക് സംഗീതം ഒരുക്കിയിരിക്കുന്നത്. </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-NohTgqikYns/UscDDkOg_RI/AAAAAAAAIcU/xFek0eoWblA/s1600/iyer3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="http://2.bp.blogspot.com/-NohTgqikYns/UscDDkOg_RI/AAAAAAAAIcU/xFek0eoWblA/s400/iyer3.jpg" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">കാപ്പി കുടിക്കാന് ഒരു കടയില് കയറിയപ്പോള് കുറെ കോളേജ് കുട്ടികള് 'നിങ്ങള് എവിടെയാണ് ഹണിമൂണിന് പോയതെന്ന്' കുസൃതി ചോദ്യങ്ങള് ചോദിക്കുമ്പോള് രാജ ഇന്ത്യയിലെ വളരെ മനോഹരങ്ങളായ ചില destinationകളുടെ പേരുകള് പറയുന്നു. ചിദംബരത്തിനും ലബാംഗിക്കും വയനാടിനും രാജയുടെ വാക്കുകളിലുടെ ഒരായിരം ജന്മങ്ങള്ക്കപ്പുറത്ത് നിന്നുള്ള കാറ്റിന്റെ മണം പരന്നൊഴുകുന്ന പോലെ.</span><br />
<span style="font-size: large;">നല്ലവനായ ഒരു പോലീസുകാരന്റെ സഹായത്തോടെ അവര് ലക്ഷ്യസ്ഥാനമായ കൊല്ക്കത്തയിലേക്കുള്ള തീവണ്ടിയില് വെച്ച് മീനാക്ഷി അയാളോട് ചോദിച്ചു: Have you gone to Wayanad before?</span><br />
<span style="font-size: large;">രാജ പറഞ്ഞു:No. But, I've always wanted to.</span><br />
<span style="font-size: large;">മീനാക്ഷി വീണ്ടും ചോദിച്ചു: Alone?</span><br />
<span style="font-size: large;">ഒരു നീണ്ട നിശ്ശബ്ദതയായിരുന്നു രാജയുടെ മറുപടി.</span><br />
<span style="font-size: large;">തീവണ്ടിയുടെ കാതടപ്പിക്കുന്ന ശബ്ദത്തിനിടയില് നേര്ത്ത ശബ്ദത്തില് രാജ പറയാതെ പറഞ്ഞു: Unless you come with me.</span></div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com28tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-28253048450843705172013-10-18T14:41:00.000+05:302013-10-18T14:41:12.886+05:30 പുസ്തക വണ്ടി <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-MQPEDWciDEA/UmD69f0XuQI/AAAAAAAAH_c/J-3Xfo15SuI/s1600/PUSTHAKAVANDI.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="266" src="http://4.bp.blogspot.com/-MQPEDWciDEA/UmD69f0XuQI/AAAAAAAAH_c/J-3Xfo15SuI/s400/PUSTHAKAVANDI.JPG" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;">ട്രെയിനിൽ ഇരുന്നു പുസ്തകം എടുത്തപ്പോഴാണ് </span><br />
<span style="font-size: large;">ഞാൻ ആദ്യമായി ആകാശം കണ്ടത്.</span><br />
<span style="font-size: large;">സീറ്റുകൾ മാറി,</span><br />
<span style="font-size: large;">ബോഗികളും മാറി, </span><br />
<span style="font-size: large;">ആകാശമപ്പോഴും അതേ പോലെ.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">പേജുകൽ മറിച്ച പ്പോൾ </span><br />
<span style="font-size: large;">തീവണ്ടിയുടെ ഇരമ്പത്തിന് </span><br />
<span style="font-size: large;">വാക്കുകളേക്കാൾ വേഗം,</span><br />
<span style="font-size: large;">തുരങ്കങ്ങളെ തുളച്ച് കയറുന്ന വീര്യം.</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">പുസ്തകത്തിലെ ചെക്കനും കുട്ടിയുമായി മിണ്ടുംബോഴാണ് </span><br />
<span style="font-size: large;">മുൻ സീറ്റിലെ കുഞ്ഞ് കണ്ണിലെ കൌതുകം </span><br />
<span style="font-size: large;">ജനാല കടന്നു ആകാശത്തെക്കോടിപ്പോയത്,</span><br />
<span style="font-size: large;">അവസാന പേജും മറിച്ച് കണ്ണടച്ചിരിക്കുമ്പോഴാണ് </span><br />
<span style="font-size: large;">ആകാശ ചെരുവിനപ്പുറം ഞാനൊരു മഴവില്ല് കണ്ടത്.</span></div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-27989453726728149012013-10-02T23:11:00.001+05:302013-10-03T17:01:17.368+05:30ലഞ്ച് ബോക്സ് തുറക്കുമ്പോൾ...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator tr_bq" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-jasd0f1Zu7c/Ukxab_YTCTI/AAAAAAAAH-8/NIYSsC5zrBw/s1600/lunch1.jpg"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-jasd0f1Zu7c/Ukxab_YTCTI/AAAAAAAAH-8/NIYSsC5zrBw/s400/lunch1.jpg" /></a><br /><br /><span style="font-size: large;">പൌലോ കൊയ് ലോയുടെ നോവല് </span><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Brida_(novel)" style="font-size: x-large;">ബ്രൈഡ</a><span style="font-size: large;">യില് ഒരു ഖണ്ഡികയുണ്ട്. അതിന്റെ ഒരു ഏകദേശ തര്ജ്ജമ ഇപ്രകാരമാണ്:</span><br /><span style="font-size: large;">“മുപ്പത്തെട്ടുകാരിയായ ഞാന് സന്തുഷ്ടയായി നിന്നു. ഒരാള്ക്ക് തന്നെ ഇഷ്ടമാണെന്ന സന്തോഷത്താല്. അവന് എന്നെ വിട്ടു പോവേണ്ടെന്നായിരുന്നു. പക്ഷെ പെട്ടന്നൊരു ദിവസം അവന് സംസാരിക്കാതായി. അവനെന്റെ കണ്ണുകളുടെ അഗാധതയിലേക്ക് നോക്കി. പിന്നീടെപ്പോഴോ ചിരിച്ചു.പിന്നെ പടികള് ഇറങ്ങിപ്പോയി.<br />കുറെ ദിവസം ഞാനാലോചിച്ചു ഇങ്ങനൊരാള് ജീവിച്ചിരിപ്പുണ്ടായിരുന്നോ എന്ന്. ജീവിതത്തിന്റെ ഏറ്റവും നല്ല പാഠങ്ങള് പഠിപ്പിക്കാന് വന്ന മാലാഖയാണവന്. പക്ഷെ ഒടുവില് എനിക്ക മനസ്സിലായി അവന് ഒരു യഥാര്ഥ മനുഷ്യനാണെന്ന്. മധ്യാഹ്നത്തില് എന്റെ ജീവിതത്തിലേക്ക് കടന്നു വന്ന് എന്നെ സ്നേഹിച്ചയാള്. ആ കുറച്ച് നേരത്തേക്കെങ്കില് പോലും അവന് അവന്റെ മനസ്സ് മുഴുവന് എന്നോട് പങ്കു വെച്ചു. അവന്റെ സംഘര്ഷങ്ങളും സന്തോഷങ്ങളും സ്വപ്നങ്ങളും എല്ലാം. ആ മധ്യാഹ്നത്തില് മാത്രം ഞാന് അവന്റെ എല്ലാമായിരുന്നു ഭാര്യ, സുഹൃത്ത്, ശ്രോതാവ്, പ്രണയിനി. എല്ലാം”.<br />ഇര്ഫാന് ഖാനും നിമ്രതും അഭിനയിച്ച ‘ലഞ്ച് ബോക്സ്’ എന്ന റിതേഷ് ബത്രയുടെ സിനിമ ബ്രൈഡയില് നിന്ന് പ്രചോദനം ഉള്ക്കൊണ്ട് നിര്മ്മിച്ചതേ അല്ല. പക്ഷെ ഈ സിനിമ കണ്ടവര്ക്കൊക്കെ ഇങ്ങനൊരു വിങ്ങല് ഈ സിനിമ ഉണ്ടാക്കിയിട്ടുണ്ടാകും. അപര്ണ സെന്നിന്റെ <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mr._and_Mrs._Iyer">‘മിസ്റര് & മിസിസ് അയ്യരി’</a>നും ബ്ലെസ്സിയുടെ <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kaazhcha">‘കാഴ്ച</a>’യ്ക്കും ശേഷം എന്തോ എവിടെയോ പിന്തുടരുന്ന ഒരു ഫീല്.<br />ആഷിഖ് അബു ആണെന്ന് തോന്നുന്നു ഭക്ഷണം ‘ഇമ്മിണി ബല്യ സംഭവം’ ആണെന്നും അത് ഫ്രെയിമിലെത്തുമ്പോള് ഒന്നു കൂടി മനോഹരമാണെന്നും നമുക്ക് കാണിച്ചു തന്നത്. <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Salt_N">‘സോള്ട്ട് & പെപ്പര്’ </a>എന്ന സിനിമയിലെ ചില ഫ്രെയിമുകള് കാണുമ്പോഴാണ് ഭക്ഷണ പദാര്ഥങ്ങള് ഇത്രയും രസകരമാണോ എന്നു പ്രേക്ഷകന് തോന്നുന്നത്. ഭക്ഷണം പ്രധാന കഥാപാത്രവും മറ്റുള്ളവര് സഹ കഥാപാത്രങ്ങളുമാണെന്നൊരു ഫീലുണ്ട് അതിന്.</span><div>
<span style="font-size: large;"><br /><b>മെനു </b><br /> ഡബ്ബാവാലകളുടെ ചരിത്രവും പ്രവര്ത്തനരീതിയും നമ്മള് പല തരത്തിലും വായിക്കുകയും ചര്ച്ച ചെയ്യുകയും ഹ്രസ്വചിത്രങ്ങളായി കാണുകയും ചെയ്തിട്ടുണ്ട്. പക്ഷെ ലഞ്ച് ബോക്സില് സാജന് ഫെര്ണാണ്ടസിന്റെയും (ഇര്ഫാന് ഖാന്) ഇളയുടെയും ( നിമ്രത് കൌര്) ജീവിതമാണ് ഇവര് കാരണം മാറി മറിഞ്ഞത്. പാത്രങ്ങള് മാറി മറിഞ്ഞപ്പോള് ഇവരുടെ ജീവിതവും മാറിപ്പോയി.<br /> അതേ. സംഭവം തുടങ്ങുന്നത് അങ്ങനെയാണ്. സാധാരണ ഡബ്ബാവാലകള് അത് എത്തേണ്ട ആളുടെ അടുത്തേ ലഞ്ച് ബോക്സ് എത്തിക്കൂ (മാനേജ്മെന്റ് ശേഷിയില് പ്രശസ്തരാണ് ഡബ്ബാവാലകള്. ഇവരെക്കുറിച്ച് ഐ. ഐ. എമ്മുകളില് വരെ പഠനം നടക്കുന്നു. വിസിറ്റിങ് പ്രൊഫസര്മാര് വരെ ആയി ഇവര് ഈ സ്ഥാപനങ്ങളില് പങ്കെടുക്കുന്നു) പക്ഷെ ഇവിടെ ആ പെരുമ തെറ്റുന്നു. ഇള ഭര്ത്താവിന് അയക്കുന്ന പാത്രം മാറിപ്പോകുന്നു. ഒരു ബന്ധം അങ്ങനെ തുടങ്ങുന്നു</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /><b>രുചിക്കൂട്ടുകള്</b><br />എരിവും പുളിയും ഒട്ടുമില്ലാതെയാണ് സംവിധായകന് ഈ സിനിമ തയ്യാറാക്കിയിരിക്കുന്നത്. കേള്ക്കാന് അറയ്ക്കുന്ന വാക്കുകള് ഒന്നു പോലും ഇതിലില്ല. സിനിമയിലെവിടെയോ ഒരിക്കല് ഇര്ഫാന് ഖാന് പറയുന്നുണ്ട്. ഇന്നത്തെ ഭക്ഷണത്തില് ഉപ്പ് പോരാ എന്ന്. ഒരിക്കലും കണ്ടിട്ടു പോലുമില്ലാത്ത ഒരാളോട് ഏറ്റവും ഇന്റിമേറ്റ് ആയി പെരുമാറുന്ന അത് ഇര്ഫാന് ഖാന് പകരം മറ്റൊരാളാണ് ചെയ്തതെങ്കില് അതില് വള്ഗാരിറ്റി കയറുമായിരുന്നു.<br />എന്നാല് ഇവിടെ അത് ഭദ്രം. മഖ്ബൂലിലും മറ്റും അഭിനയിച്ച ഇര്ഫാന് ഖാന് തന്നെയോ ഇതെന്ന തോന്നിപ്പോയി ചിലപ്പോഴൊക്കെ. വളരെ കുറച്ച് കഥാപാത്രങ്ങളേ ഈ സിനിമയിലുളളൂ. ഇളയുടെ ഭര്ത്താവ്, മതിലുകളിലെ ലളിതയെ പോലെ ശബ്ദം മാത്രം ഉള്ള, മുകള് നിലയിലെ വീട്ടിലെ ആന്റി, ഇര്ഫാന് ഖാന്റെ സഹപ്രവര്ത്തകന്. അങ്ങനെ കുറച്ചു പേര് മാത്രം.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /><b> തീന്മേശ</b><br />തെറ്റായ ആള്ക്ക് എത്തുന്ന ലഞ്ച് ബോക്സില് ചെറിയ ചെറിയ കുറിപ്പുകളെഴുതിയാണ് ഇവരുടെ പ്രേമം (അങ്ങനെ വിളിക്കാമോ എന്നറിയില്ല) തളിര്ക്കുന്നത്. പ്രണയിക്കാന് തമ്മില് കാണേണ്ട ആവശ്യമുണ്ടോ എന്ന സിനിമയുടെ ടാഗ് ലൈന് ( ഇവിടെ പ്രസക്തമാകുന്നു.<br /> ഫ്ലാറ്റില് ഒറ്റപ്പെടുന്ന ഒരു സ്ത്രീ, ഭര്ത്താവിന് നല്ല ഭക്ഷണം ഉണ്ടാക്കാനിഷ്ടപ്പെടുന്ന സ്ത്രീ, ഭര്ത്താവിന് പരസത്രീ ബന്ധം ഉണ്ടെന്നറിഞ്ഞിട്ടും കൂടെ ജീവിക്കുന്ന പുരാതന ഭാരതീയനാരീ സങ്കല്പം തുടങ്ങിയ ക്ലീഷേകളില്നിന്ന് രക്ഷപ്പെടുന്നില്ല ഇവിടെ ഇളയും. എന്നാല് സ്വന്തം അച്ഛനമ്മമമാര്ക്ക് പണത്തിന് ആവശ്യം വരുമ്പോള് അത് കൊടുക്കാന് സാധിക്കാത്ത ഒരു സ്ത്രീയുടെ മുഖവും ഈ സിനിമയിലുണ്ട്. ഭര്ത്താവിന്റെ തിരക്ക് മൂലം ആരും സംസാരിക്കാനില്ലാത്തതിന്റെ ( ശബ്ദം മാത്രമായുളള മുകളിലെ വീട്ടിലെ ആന്റി ഒഴിച്ച്) ഒരു മെട്രോ സ്ത്രീയുടെ വിമ്മിഷ്ടവം നന്നായി സ്ക്രീനിലെത്തിച്ചു. അങ്ങനെ കത്തിലൂടെ ഒരു അപരിചിതനോട് ഏറ്റവും വ്യക്തിപരമായ കാര്യങ്ങള് കൂടി പറയാന് അവര് തയ്യാറാവുന്നു.<br />ലഞ്ച് ബോക്സ് അടച്ചു വെക്കുമ്പോള്<br />പെട്ടന്നാലോചിക്കുമ്പാള് ‘ഇതെന്ത് വല്യ ആനക്കാര്യം’ എന്ന് തോന്നുന്ന ഒരു ത്രെഡില്നിന്ന് രണ്ട് മണിക്കൂര് നമ്മളില് ലോകത്തോടുള്ള സ്നേഹം നിറയ്ക്കുന്ന സിനിമ ഉണ്ടാക്കിയത് തന്നെയാണ് ഇതിന്റെ വിജയം. മുംബൈ പോലുളള മെട്രോ നഗരത്തില് ഇതു പോലെ ആയിരക്കണക്കിന് കഥകള് ഉണ്ടായിട്ടുണ്ടാവും. <br />പക്ഷെ അതില് ഒരു സിനിമ കണ്ടെത്തുകയും അതിന് പറ്റിയ നടീനടന്മാരെ വെക്കുകയും ചെയ്തത് ലഞ്ച് ബോക്സിനെ വ്യത്യസ്ത അനുഭവമാക്കുന്നു. എല്ലാത്തിനുമൊടുവില്, ഉള്ളിലൊരു വിങ്ങല് അത് ബാക്കിയാക്കുന്നു.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /><b>അനുബന്ധം</b></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">സിനിമ നന്നാകണമെങ്കില് ഹാപ്പി എന്ഡിങ് ആകണമെന്നില്ലെന്ന് ഒരിക്കല് ഒരു സുഹൃത്ത് പറഞ്ഞു. അത് നമ്മള് ഉണ്ടാക്കിയെടുത്ത ശീലമാണെന്നാണ് അയാളുടെ വിലയിരുത്തല്. ശരിയാണെന്നു തോന്നുന്നു. സിനിമകള് ഹാപ്പി എന്ഡിങ് അല്ലെങ്കില് അതിനിയുമുണ്ടാകും. അഗര് എന്ഡിങ് ഠീക് ഠാക് നഹീ ഹേ തോ പിക്ചര് ഖതം നഹീം ഹേ ഭായ്. പിക്ചര് അബീ ബാക്കി ഹേ… ( സിനിമയുടെ അവസാനം സുഖകരമല്ലെങ്കില് സിനിമ അവസാനിച്ചിട്ടില്ലെന്നാണത്രെ അര്ഥം. സിനിമ ഇനിയും ബാക്കിയുണ്ട്)<br /><b>ശേഷം സ്ക്രീനില്.</b><br /> PS:നിമ്രതിനെ അറിയാത്തവർ<a href="http://www.youtube.com/watch?v=Avez0XmOkNY"> ഇത് </a> കാണുക.</span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-71515196947712026022013-09-25T23:49:00.000+05:302013-10-03T17:02:30.860+05:30ഫേസ് ബുക്ക് <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-4qsQAlDPXe8/UkMkgO86U7I/AAAAAAAAH9Q/5BE1Qkay5nc/s1600/9452090862_5e4d11d019.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-4qsQAlDPXe8/UkMkgO86U7I/AAAAAAAAH9Q/5BE1Qkay5nc/s320/9452090862_5e4d11d019.jpg" /></a></div>
<br />
<span style="font-size: large;">ഇന്നലെ നീ ഒടുവിലിട്ട ചിത്രത്തിന് 'ലൈക് 'അടിച്ചപ്പോഴാണ്,</span><br />
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">ഞാൻ നിൻറെ കണ്ണുകളുടെ ആഴം അറിഞ്ഞത്. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">അവയ്ക്ക് തൊട്ടു താഴെ വക്ക് പൊട്ടിയ ചിരിയും, </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">ആരെയോ തിരയുന്ന കൈകളും കണ്ടത്.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">ഇന്നലെ നീ ഒടുവിലിട്ട ചിത്രത്തിന്</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
'കമന്റ് ' എഴുതിയപ്പോഴാണ്</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
നിൻറെ മുഖം ഞാൻ (ചില്ല്) കണ്ണാടിയിൽ കണ്ടത്.</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
ഒന്നും മിണ്ടാതെ കണ്ണടച്ചു ,</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
ചിത്രം വഴിവക്കിൽ എറിഞ്ഞു...</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
<br />
ഒടുവിൽ ആറടി മണ്ണിൽ ഇന്നലെ നീ</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
നീണ്ടു നിവർന്നു കിടന്നപ്പോൾ</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
വഴിയരികിൽ നിന്നെനിക്ക് കിട്ടിയത്</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
നിന്റെ ഫേസ് ബുക്കിലെ ചിത്രവും</div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: left;">
ഒരു പിടി പൂക്കളും...</div>
</span><br />
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<br />
<span style="font-size: large;">(Photo courtesy:Flickr)</span></div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-43418330570441354872013-07-06T16:53:00.001+05:302013-10-03T17:03:11.570+05:30ഒന്നുമില്ലായ്മ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-vYP45sS9JSc/Udf9Pi5G_CI/AAAAAAAAHLA/i2i0piZLM88/s1600/train.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="330" src="http://2.bp.blogspot.com/-vYP45sS9JSc/Udf9Pi5G_CI/AAAAAAAAHLA/i2i0piZLM88/s400/train.JPG" width="400" /></a></div>
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;"><span style="font-size: large;">ഒന്നുമില്ലായ്മയി</span></span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial; font-size: medium; line-height: 25px;">ല്</span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;"><span style="font-size: large;"> നിന്നാണ് </span></span><br />
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാ</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ന് </span><span style="font-size: large;"> നിന്നിലേക്ക് മറവിയുടെ പാലമിട്ടത്,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കണ്ണുകളിറുക്കി അടച്ചപ്പോഴാണ് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാ</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ന് </span><span style="font-size: large;"> നിന്നെ കണ്ണാടിയി</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ല്</span><span style="font-size: large;"> കണ്ടത്,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">വെളിച്ചം കട</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ല്</span><span style="font-size: large;"> കടന്നു വന്നപ്പോഴാണ് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാ</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ന് </span><span style="font-size: large;"> ഇരുട്ടിലേക്ക് ആഴ്ന്നിറങ്ങിയത്,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ചിതറിത്തെറിച്ച മഴയുടെ ശബ്ദത്തിനിടയിലാണ് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാ</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ന് </span><span style="font-size: large;"> </span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">നിന്റെ</span><span style="font-size: large;"> വാക്കുക</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ള്</span><span style="font-size: large;"> തിരഞ്ഞത്.</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഓ</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ര്</span><span style="font-size: large;">മയുടെ വേരുക</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ള്</span><span style="font-size: large;"> അറ്റപ്പോഴാണ് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാ</span><span style="background-color: white; font-size: medium; line-height: 25px;">ന്</span><span style="font-size: large;"> ഒന്നുമില്ലായ്മയിലേക്ക് വഴുതി വീണത്...</span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-92202506940759909082013-04-01T19:33:00.001+05:302014-12-31T17:55:01.890+05:30സദയം, ഇതാ... (ഒരു പുനർ വായന )<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-YC7PTudh5Gc/UVmTW7b2G7I/AAAAAAAAGfM/XWo1WzPy3pE/s1600/sadayam.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-YC7PTudh5Gc/UVmTW7b2G7I/AAAAAAAAGfM/XWo1WzPy3pE/s400/sadayam.jpg" height="156" width="400" /></a></div>
<div style="font-family: arial;">
<span style="font-size: large;"><span style="color: red;">മോഹന്ലാല്</span><span style="color: #222222;"> സിനിമയില് മരിക്കുകയോ? അങ്ങനൊന്നുണ്ടാവില്ലെന്ന് ഉറച്ചു വിശ്വസിച്ചിരുന്നത് കൊണ്ടാകും ഇത് തകിടം മറിക്കുന്ന 1992ല് പുറത്തിറങ്ങിയ 'സദയം' സിനിമയുടെ അവസാന ഭാഗം അന്ന മേളം തീയറ്ററില് ഇരുന്ന് കാണാതിരുന്നതും. തൊട്ടടുത്തിരുന്ന അച്ഛന് കുറെ കളിയാക്കി ചിരിച്ചെങ്കിലും കാണാന് എനിക്ക് സാധിക്കുമായിരുന്നില്ല. "കുട്ടീ അത് സിനിമയിലല്ലേ" എന്ന പറഞ്ഞാലും കയ്യ് മുഖത്ത് നിന്ന എടുക്കാന് വല്ലാത്ത പേടിയായിരുന്നു. അഭിനയിക്കുന്നത് മോഹന്ലാലല്ലേ. മോഹന്ലാലിന് ഒന്നും പറ്റാന് പാടില്ല. അങ്ങനെയാണെങ്കിലേ പറ്റൂ എന്ന സംവിധായകനോട് പറയാന് പറ്റില്ലല്ലോ. </span></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">വളരെ വര്ഷങ്ങള്ക്ക് ശേഷം സദയം എന്ന സിനിമ ടിവിയില് വീണ്ടു കണ്ടപ്പോള് അന്നല്ല ഇന്നും അത് പൂര്ണമായി കാണാന് പറ്റുമോ എന്ന കാര്യത്തില് വലിയ ഉറപ്പൊന്നും ഉണ്ടായിരുന്നില്ല. സിനിമ കണ്ട ശേഷം ഗംഭീര സിനിമാ സെന്സും നല്ലൊരു തിരക്കഥാകൃത്തുമായ സുഹൃത്തിനെ വിളിച്ചു. നല്ലതും cult വിഭാഗത്തില് പെടുത്താവുന്നതുമായ സിനിമകള്ളുെടയെല്ലാം ending happy ആകണമെന്നില്ല എന്നായിരുന്നു അയാളുടെ ആശ്വാസ വാക്ക്. ഓ പിന്നെ വലിയ തത്വജ്ഞാനി. നമ്മുടെ വിഷമം നമുക്കല്ലേ അറിയൂ. പക്ഷെ അയാള് പറഞ്ഞതാണ് സത്യം. </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">സദയം ഒരു cult film ആണ്. </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">1992ല് പുറത്തിറങ്ങിയ എം.ടി. വാസുദേവന് നായര്-മോഹന്ലാല്-സിബി മലയില് കൂട്ടുകെട്ടില് ഉണ്ടായി 'സദയം' എന്ന സിനിമ ഈ 2013ല് ഒരിക്കല് കൂടി കാണുമ്പോള് എം. ടി വാസുദേവന് നായരുടെ ക്രാഫ്ററിനു മുന്നിലാണോ മോഹന്ലാലിന്റെ 'മൈന്യൂട്ട്-ഡീറ്റെയില്ഡ്' അഭിനയത്തിനു മുന്നിലാണോ അതോ സിബി മലയിലിന്റെ സംവിധാന ചാതുരിയിലാണോ ഇനി ഇതൊന്നുമല്ലാത്ത മറ്റെന്തിനെയോ ആണോ നമിക്കേണ്ടതെന്ന് ഇപ്പോഴും സംശയിച്ചു പോകുന്നു.</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">script അല്ലെങ്കില് screenplay ക്ക് ഒരു ടെക്സറ്റ് ബുക്ക എന്ന പോലെയാണ് ഈ സിനിമ്യിലെ ഓരോ സീനുകളും എന്ന ചിലപ്പോഴൊക്കെ തോന്നിപ്പോയി. അങ്ങനെയല്ലേ എന്നറിയാന് മററൊരു സുഹൃത്തിനെ വിളിച്ചപ്പോള് ''നീ എം. ടിയുടെ 'ഉത്തരം' എന്ന സിനിമ കൂടി കണ്ടു നോക്ക്' എന്നാണയാള് പറഞ്ഞത്. 'ഉത്തര'വും craft wise ഗംഭീരമാണെങ്കിലും സദയം cult ആകുന്നത് മുമ്പ പറഞ്ഞ മൂന്ന പേരുടെ സംഗമത്തിലാണെന്ന് തോന്നുന്നു. script ആണ് താരം എന്ന തോന്നുന്നിടത്ത് മോഹന്ലാല് തകര്ത്തഭിനയിക്കുകയും മോഹന്ലാല് ജയിലില് ഇരിക്കുമ്പോള് കാണിച്ച ആ ഭാവം എങ്ങനെ സാധിച്ചു എന്ന തോന്നുമ്പോള് സംവിധായകന് അതി വൈദഗ്ധ്യത്തോടെ ഇടയില് കയറുകയും ചെയ്യുന്ന ഒരു പ്രത്യേകതരം പരസ്പര പൂരകമായ situation ആണ് സദയത്തിൻറെ crux.</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">എം.ടിയുടെ script-ല് (tight ആയ script എന്നു തന്നെ പറയണം) loopholesന് സാധ്യതകളേയില്ല. പെറ്റമ്മ വഴി പിഴച്ച പോയതിന്റെ അപമാനഭാരത്താല് ജീവിക്കുന്ന സത്യനാഥന് ചിത്രത്തിലുടനീളം അതിന്റെ shadeഉകള് എം. ടി. കൊടുത്തിരിക്കുന്നു. അങ്ങനെ തിരക്കഥ എഴുതാന് മറ്റാര്ക്കെങ്കിലും പറ്റുമോ എന്ന കാര്യം സംശയമാണ്. </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">മോഹന്ലാല് എന്ന നടനെ വിദ്യാര്ഥികളോ മറ്റോ പഠന വിധേയമാക്കുകയാണെങ്കില് ഈ ചിത്രത്തിലെ അവസ്ഥാ സങ്കേതങ്ങള്ക്ക് ഏറ്റവുമാദ്യത്തെ preference ഉണ്ടാകും . മരിക്കാന് പോകുന്ന സത്യനാഥനോട് രാത്രി പ്രത്യേകിച്ച എന്തെങ്കിലും ഭക്ഷണം വേണോ എന്ന് ജയിലര് ചോദിക്കുമ്പോള് ഒന്നും വേണ്ട എന്ന് അദ്ദേഹം പറയുന്നു. പ്രതികാര ബുദ്ധിയോടെ മറ്റെന്തോ പ്രതീക്ഷിച്ച് നില്ക്കുന്ന തിലകന്റെ മുഖത്തേക്ക് ആര്ക്കും വായിച്ചെടുക്കാന് സാധിക്കാത്ത തരത്തിലുള്ള ഭാവം സന്നിവേശിപ്പിക്കുകയാണ് മോഹന്ലാല് ഈ സീനില് ചെയ്യുന്നത്. open ending പോലെ open expression പ്രേക്ഷകര്ക്ക് മുന്നില് തുറന്നിടുന്നു.</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">സിനിമകള് എന്തു കൊണ്ട് cult വിഭാഗത്തില്പ്പെടുന്നു എന്ന ചോദ്യത്തിന് ഉത്തരം തേടിപ്പോകേണ്ട കാര്യമില്ല. കാരണം എം. ടി. വാസുദേവന് നായരും മോഹന്ലാലും സിബി മലയിലും ഇപ്പോഴും നമുക്കിടയില്ത്തന്നെയുണ്ട്. cult figures ആയിത്തന്നെ... സദയം...</span></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-B4gJhUZmDjw/UVmTZ8D3LRI/AAAAAAAAGfU/N50FlV7gV6c/s1600/sadayam+(1).JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-B4gJhUZmDjw/UVmTZ8D3LRI/AAAAAAAAGfU/N50FlV7gV6c/s400/sadayam+(1).JPG" height="272" width="400" /></a></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial; font-size: small;">
<br /></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-42675592489391292002013-03-03T17:04:00.001+05:302014-10-03T17:52:42.301+05:30കൂട്ടുകാരന് <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-6LOO9S2mDD4/UTM0ja9MBJI/AAAAAAAAGKQ/OGGw4-2v8Kg/s1600/WHATSAPP.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-6LOO9S2mDD4/UTM0ja9MBJI/AAAAAAAAGKQ/OGGw4-2v8Kg/s320/WHATSAPP.jpg" height="320" width="320" /></a></div>
<div style="font-family: arial;">
<span style="font-size: large;"><span style="background-color: white;"><span style="color: magenta;">"എനിക്ക് </span></span><span style="color: #222222;">നിന്റെ കൂട്ടുകാരനാകണം "</span></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">വാക്കിനൊപ്പം വിളറിയ ചിരി ഒട്ടിച്ചു ചേര്ത്ത്, </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കണ്ണില് നോക്കാതെ </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നീ പറഞ്ഞു:</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">"നമുക്ക് ജീവിതാവസാനം വരെ കൂട്ടുകാരാകാം "</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നിന്റെ *വാട്സ് ആപ്പില് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">എന്റെ സമയം നിശ്ചലമായി... </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">എന്റെ മറുപടി </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നിന്റെ ബ്ലാക്ക്ബെറിയില് നിറഞ്ഞു കത്തി </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഒരു നുള്ള് കാല്പനികത, </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഒരു കുടന്ന ചെമ്പകപ്പൂക്കള് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കടലോളം സ്വപ്നങ്ങളും... </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഉണര്ന്നെണീറ്റ നീ വീണ്ടുമൊന്നു ചിരിച്ചു,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">പിന്നെ,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">തിരയാഴങ്ങളുടെ മുനമ്പ് കടന്ന് </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">എന്റെ കണ്ണിന്റെ പച്ചയെ പുണര്ന്നു... </span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">" നമുക്കിനി കൂട്ടുകാരാകാം,</span></div>
<div style="color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">വെറും കൂട്ടുകാര്..."</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">(* - </span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">ഒരു ചാറ്റ് അപ്ലിക്കേഷന്)</span></span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-84412068298133104092013-02-12T17:34:00.004+05:302018-02-27T15:53:43.504+05:30മുന്പിലിരിക്കുന്ന ആള്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><a href="http://3.bp.blogspot.com/-jvi8jgTrSw8/URouf9wAmCI/AAAAAAAAF_o/2MJLmYVwrvI/s1600/MOHANLALCOLLAGE.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="287" src="https://3.bp.blogspot.com/-jvi8jgTrSw8/URouf9wAmCI/AAAAAAAAF_o/2MJLmYVwrvI/s400/MOHANLALCOLLAGE.jpg" width="400" /></a></i></div>
<span style="font-size: large;"><span style="color: #0b5394;">മുന്പിലിരിക്കുന്ന </span>ആള് ഒരിക്കല് പോലും തോള് ചെരിച്ചില്ല.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഓഷോ രജനീഷിനെ കുറിച്ച വാ തോരാതെ സംസാരിച്ചുമില്ല.</span><br />
<span style="font-size: large;">അഭിനയിച്ച നൂറു കണക്കിന് കഥാപാത്ര തുണ്ടുകളിലേക്ക് പരകായ പ്രവേശം നടത്തിയതുമില്ല.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഞാനും നിങ്ങളും ഇദ്ദേഹത്തെ നന്നായി അറിയും. ഒരു മുഖവുരയുമില്ലാതെ തന്നെ...</span><br />
<span style="font-size: large;">മുന്പിലിരിക്കുന്ന ആളുടെ പേര് മോഹന്ലാല് എന്നാണ്...</span><br />
<span style="font-size: large;">1993-ലാണ് ഇദ്ദേഹത്തെ ആദ്യമായി കാണുന്നത്. ദേവാസുരം എന്നാ സിനിമയുടെ ഷൂട്ടിംഗ് സെറ്റില് വെച്ച ആദ്യമായി കാണുമ്പോള് മനസ്സില് നിന്ന് ചിത്രവും ദശരഥവും കിരീടവും തൂവനതുംബികളും ഭരതവും ഹിസ് ഹൈനെസ് അബ്ദുള്ളയും പരന്നു ഒഴുകുകയായിരുന്നു. ഒന്നും മറ്റൊന്നില് തൊടാതെ വളരെ അലസമായി...</span><br />
<span style="font-size: large;">പത്ര സമ്മേളനം തുടങ്ങാന് ഇനിയും മിനിട്ടുകള് ബാക്കിയുണ്ട്.</span><br />
<span style="font-size: large;">മുന്പിലിരിക്കുന്ന ആള്ക്ക് അക്ഷമയുടെ യാതൊരു ലാഞ്ഛനയുമില്ല.</span><br />
<span style="font-size: large;">പിന്നെയും കുറച്ച നിമിഷങ്ങളുടെ താമസത്തിനു ശേഷം ചെറിയ കര ഘോഷങ്ങളുടെ അകമ്പടിയോടെ പരിപാടി തുടങ്ങി. നരസിംഹത്തിനോ ആറാം തമ്പുരാനോ ലഭിച്ച കയ്യടിയുമായി ഒരു താരതമ്യം ഇവിടെ പ്രസക്തമല്ല. </span><br />
<span style="font-size: large;">മുന്പിലിരിക്കുന്ന (ഇപ്പോള് നില്ക്കുന്ന) ആള് തോളോന്നു വെട്ടിച്ചു.(ഇല്ല ഇപ്പോഴും ചെരിച്ചില്ല) പിന്നെ പറഞ്ഞു തുടങ്ങി. ചതുരംഗത്തിലെയും താണ്ടവത്തിലെയും പ്രജയിലെയും പോലെ കേള്ക്കാന് അറക്കുന്ന വാഗ്ധോരണികള് ഒന്നുമില്ല. സംവിധായകനും തിരക്കഥാകൃത്തുമായ രഞ്ജിത്ത് ഒരിക്കല് പറഞ്ഞു. ഒരാള് മറ്റൊരാളോട് ആറും നാലും പതിനൊന്നല്ലെ എന്ന് ചോദിച്ചു. അപ്പോള് അയാള് മറുപടി നല്കിയത്രെ. "അതെയോ? പത്തെന്നും കേട്ടിട്ടുണ്ട് എന്ന്". ഇത്തരം നയതന്ത്രജ്ഞതയുടെ ആളാണ് മോഹന്ലാല് എന്ന്.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഈ നയതന്ത്രജ്ഞതയുടെ ചില അടിയൊഴുക്കുകള് പടര്ന്നു കിടക്കുന്ന സംസാരമാണ് പിന്നീട് കേട്ടത്.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഒന്നും എവിടെയും തൊടാതെ എന്നാല് എല്ലാം എവിടെയോ ബന്ധപ്പെട്ടു കിടക്കുന്ന വിസ്മയ ത്താളുകള് (അദ്ദേഹത്തിന്റെ തന്നെ ഭാഷയില്) ആയിരുന്നു അവ.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഞാന് എന്നാ വാക്ക് വളരെ അപൂര്വമായേ പ്രയോഗിച്ചു കേട്ടുള്ളൂ. നമ്മള് എന്നാണു കൂടുതല് കേട്ടത്. പിന്നെ 'കാര്യങ്ങള് ', 'വിസ്മയം ', 'പ്രണയം ' തുടങ്ങിയ വാക്കുകളുടെ ഉണ്ടായിരുന്നു. പക്ഷെ അതൊന്നും എന്നെ അലോസരപെടുത്തിയില്ല. കാരണം എന്റെ മുന്പിലിരിക്കുന്ന ആളുടെ പേര് മോഹന്ലാല് എന്നാണ്.</span><br />
<span style="font-size: large;">സംസാരിച്ചതില് പകുതിയും കേട്ടില്ല. എന്റെ മുന്നില് മഞ്ഞില് വിരിഞ്ഞ പൂക്കളും താള വട്ടവും പാദമുദ്രയും ഇടക്കെപ്പോഴോ കാസനോവയും നിറഞ്ഞു ആടുകയായിരുന്നു.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഇപ്പോള് പറഞ്ഞത് കേട്ടപ്പോള് ഹിസ് ഹൈനെസ് അബ്ദുള്ളയിലെ 'ജഗദാനന്ദം സംഗീതം' എന്നാ പാട്ടിലെ ഭാവങ്ങള് മിന്നി മറിഞ്ഞ പോലെ. ഉടന് അത് ഭരതത്തിലേക്കും വനപ്രസ്തത്തിലെക്കും ഇരുവറിലെക്കും തെന്നിമറിഞ്ഞു. (അതോ എനിക്ക് തോന്നിയതാണോ).</span><br />
<span style="font-size: large;">മുന്പിലിരിക്കുന്ന ആളുടെ പേര് മോഹന്ലാല് എന്നാണ്.</span><br />
<span style="font-size: large;">1993നു ശേഷം മോഹന്ലാലിനെ പിന്നീട് കണ്ടത് വീടിനടുത്തൊരു കൊവിലകത്തില് ഷൂട്ടിങ്ങിനു വന്നപ്പോഴാണ്.(വിഗ് ഉപയോഗിക്കാന് തുടങ്ങിയതിനു തൊട്ടു മുന്പനെന്നു തോന്നുന്നു). </span><br />
<span style="font-size: large;">മോഹന്ലാല് ഇപ്പോള് വേദിയില് കുറേശ്ശെ അക്ഷമനാണ്.പക്ഷെ അപ്പോഴും 'സദയ'ത്തില് കൊല്ലാന് കൊണ്ട് പോകുന്ന സത്യ നാഥന്റെ നിസ്സന്ഗത യാണ് വായിക്കാന് ആയത്. അനായാസം ഭാവങ്ങളില് നിന്ന് ഭാവങ്ങളിലേക്ക് ഇമ വേഗത്തില് മാറുന്ന ഒരാളുടെ നിസ്സന്ഗതയും ഒരു നൂറു കഥാപാത്രങ്ങളെ കൊണ്ട് വന്നു നിര്ത്തി.</span><br />
<span style="font-size: large;">ചടങ്ങ് തീരാറായി.</span><br />
<span style="font-size: large;">മോഹന്ലാലിനെ കുറിച്ച് ഒട്ടേറെ പേര് മാറിമാറി പറയുന്നു. എല്ലാം നമ്മള് കേട്ട് പഴകിയത്. മഹാനടന്, സൂപ്പര് സ്റ്റാര്, മെഗാ സ്റ്റാര്, സ്വകാര്യ അഹങ്കാരം, ഇങ്ങനെ പോകുന്നു. തന്നെ കുറിച്ച് പറയുന്ന നല്ല വാക്കുകള് കേള്ക്കുമ്പോള് മാത്രം ആ മുഖത്ത് ഒരു ഭാവവും മിന്നി മറിഞ്ഞില്ല.ഒരു നടന് ഇങ്ങനെയും സാധിക്കും എന്ന് അദ്ദേഹത്തിന്റെ മുഖത്ത് നിന്ന് വായിച്ചെടുക്കാന് സാധിച്ചു.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഇടയ്ക്കിടെ അടുത്ത് വന്നു ചെവിയില് ഒരാള് സംസാരിക്കുന്നു.അതെ, നിങ്ങള് ഉദ്ദേശിക്കുന്ന ആള് തന്നെ. സന്തത സഹചാരി. കിലുക്കം, ഹരികൃഷ്ണന്സ്, അലിഭായ് ഇങ്ങനെ കുറെ സിനിമകളില് ക്യാമറക്ക് മുമ്പില് (അതെ മുമ്പില്) വന്നിട്ടുണ്ട്. അതെ പേരില് തന്നെ.</span><br />
<span style="font-size: large;">ചടങ്ങ് അവസാനിച്ചു.</span><br />
<span style="font-size: large;">ഇനി ചോദ്യ ശരങ്ങളുടെ സമയമാണ്. *പിശാചുക്കളുടെ വക്കീലിനോടും 'വക്കീല്' അല്ലാത്തവരോടും സംസാരിച്ച് പഴകിയതിന്റെ ഒരു താളം ഉത്തരത്തില് കണ്ടു. എങ്കിലും ഇടയ്ക്കിടെ ' ആറും നാലും പത്താണോ പതിനോന്നാണോ എന്ന' നയതന്ത്രജ്ഞതയും കേട്ടു.'ഡാ തടിയാ'യില് പറയുന്ന പോലെ 'ഞാന് ഇങ്ങനാണ് ഭായ് ' എന്ന് പറയാതെ പറഞ്ഞ പോലെ...</span><br />
<span style="font-size: large;">ചോദ്യശരങ്ങള് കഴിഞ്ഞു. ഉത്തരങ്ങളും. മോഹന്ലാല് പതുക്കെ എഴുന്നേറ്റു നടന്നു.തോള് ചെറുതായി ചെരിച്ച്, ഇനിയും കാണാനിരിക്കുന്ന ഏതൊക്കെയോ കഥാപാത്രങ്ങളിലേക്ക് ഒരു വെള്ളച്ചാട്ടം കണക്കെ പരന്നൊഴുകി അദ്ദേഹം നീങ്ങി...</span><br />
<span style="font-size: large;">എന്റെ മുന്പില് നിന്ന് നടന്നു നീങ്ങുന്ന ആളുടെ പേര് മോഹന്ലാല് എന്നാണ്...</span><br />
<span style="font-size: large;">(*- Devil's Advocate)</span>
<span style="font-size: large;">(PS:ഒരു fictionalised "ദേജാ-വൂ...")</span><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i></div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-3799456395413345062013-01-17T15:50:00.001+05:302014-12-31T17:54:39.586+05:30മഴ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-GCCkCJMUF6c/UPfPuZiSeJI/AAAAAAAAF44/6HPfSOHjTmo/s1600/rain2.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-GCCkCJMUF6c/UPfPuZiSeJI/AAAAAAAAF44/6HPfSOHjTmo/s400/rain2.jpg" height="297" width="400" /></a></div>
<div style="background-color: white; font-family: arial;">
<span style="color: red; font-size: large;">മഴ --</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കണ്ണില് നിന്ന് ആദ്യം,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാന് കണ്ണടച്ചു...</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">അരികുകള് വളഞ്ഞ നിന്റെ വാക്കില് നിന്ന്, </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഞാന് പുസ്തകമടച്ച് വെച്ചു...</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">മഴ--</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നടുമുറ്റത്തെ മുല്ലമൊട്ടില്,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കുളത്തിലേക്കുള്ള കല്പ്പടവില്,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">പുഴയിലെ പഞ്ചാര മണലില്</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">രാവിന്റെ വെള്ളി വെളിച്ചത്തില്,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കേട്ട് മറന്ന സിനിമാപ്പാട്ടില്,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഇനിയും എഴുതാത്ത കാവ്യശകലങ്ങളില്,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">മഴ--</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കിണുങ്ങി ചിണുങ്ങി </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നീല പുതപ്പിനടിയിലൂടെ </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഇനിയുമുറങ്ങുന്നോ എന്ന ചോദ്യവുമായി;</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ദൂരങ്ങള്ക്ക് മൌനത്തിന്റെ ഭാഷയേകി </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നീ കൊഞ്ചിച്ചു വെച്ച കൈവിളക്കായ്. </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഒന്നുറങ്ങിയപ്പോള് </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഓടിയെത്തിയ വര്ണ തുണ്ട് പോല് </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">പിന്നെയൊരിക്കല് മഴ വന്നൂ...</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">നിറഞ്ഞു പെയ്യാതെ, </span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">കണ് നിറയാതെ,</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">ഉറക്കമുണര്ത്താതെ...</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">മഴ...</span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;">
<span style="font-size: large;">(Photo Courtesy: Steve Webb)</span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-83130852789920134422012-12-08T17:23:00.002+05:302014-12-31T17:54:53.769+05:30റിഥം ഡിവൈന് <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-zrP0kM3kbNU/UMMpb_rq56I/AAAAAAAAFr8/Ea-jfcWaF68/s1600/rhythm+divine.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-zrP0kM3kbNU/UMMpb_rq56I/AAAAAAAAFr8/Ea-jfcWaF68/s400/rhythm+divine.jpg" height="298" width="400" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><span style="background-color: white;"><span style="color: orange;">വാക്കുകളുടെ </span></span>വക്കുകള് പൊട്ടിയുടഞ്ഞു </span><br />
<div>
<span style="font-size: large;">നിന്നിലെക്കാഞ്ഞു നിന്ന </span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;"><span style="font-size: large;">അകൌസ്റ്റിക് </span></span><span style="font-size: large;"> ഗിറ്റാര് </span><br />
<span style="font-size: large;">ആദ്യമായ് '*റിഥം ഡിവൈന് ' പാടി...</span><br />
<span style="font-size: large;">കണ്ണില് </span><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial;"><span style="font-size: large;">കുത്തിയിറങ്ങുന്ന </span></span><span style="font-size: large;">നിയോണ് ബള്ബുകള് </span><br />
<span style="font-size: large;">അവയ്ക്ക് കുറുകെ ഭ്രാന്തന് കടല്,</span><br />
<span style="font-size: large;">ഇമ വേഗത്തിലത് ഏറ്റു പാടി:</span><br />
<span style="font-size: large;">" നനഞ്ഞലിഞ്ഞു അടര്ന്നു വീഴാം ,</span><br />
<span style="font-size: large;">ഈ ഗിറ്റാറിന് അകക്കണ്ണിലൂടെ,</span><br />
<span style="font-size: large;">വീ വാ ലാ മ്യൂസിക്കാ,</span><br />
<span style="font-size: large;">വീ വാ ലാ മ്യൂസിക്കാ... "</span><br />
<span style="font-size: large;">ഉറയുരിഞ്ഞ പ്രഭാതം,</span><br />
<span style="font-size: large;">ഭ്രാന്തിന്റെ ശേഷിപ്പുകള് തേടി,</span><br />
<span style="font-size: large;">വര്ണ ബലൂണുകള് തിരഞ്ഞു...</span><br />
<span style="font-size: large;">മരപ്പെയ്ത്തില് പൊട്ടിയൊഴുകിയ വരികള് </span><br />
<span style="font-size: large;">ഇനിയൊന്നാദ്യമായ് പാടി:</span><br />
<span style="font-size: large;">"റിഥം ഡിവൈന്...</span><br />
<span style="font-size: large;">വീ വാ ലാ മ്യൂസിക്കാ... "</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;">(* സ്പാനിഷ് ഗായകന് എന്റിക് ഇഗ്ലേഷ്യസിന്റെ പ്രശസ്തമായ പാട്ട്.)</span><br />
<span style="background-color: white; color: #222222; font-family: arial; font-size: large;">PIC COURTESY: NGC</span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-22672685414845538852011-07-02T14:54:00.003+05:302014-12-31T17:55:29.607+05:30തലകള്, ചുമലുകള്, കൈകള് (എല്ലാം അജ്ഞാതം)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-TDcFu7kluOg/Tg7mpSMMI5I/AAAAAAAAE3M/DIewgcIfgp8/s400/steve+mccurry.jpg" height="266" width="400" /></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><i><span class="Apple-style-span" style="color: #6aa84f;">പെണ്ണിര</span></i> എന്ന പുസ്തകത്തിന്റെ proof വായിച്ച ശേഷം കേരളത്തിലെ ഒരു പ്രസിദ്ധീ കരണ ശാലയില് നിന്ന് ബസ്സില് മടങ്ങുകയായിരുന്ന റ്റിസി മറിയം തോമസിനെ തേടി പുറകില് നിന്ന് ഒരു കയ്യെത്തി. ആ കൈ മുളച്ച ചുമലും അതിനു മുകളിലെ തലയും റ്റിസി അന്വേഷിച്ചെങ്കിലും 'അദ്ദേഹം' വിദഗ്ധമായി മുങ്ങി. എന്നത്തേയും പോലെ. ഒരു ആഴ്ച മുന്പ് പുസ്തകം ഉള്പ്പടെ പല കാര്യങ്ങളെ കുറിച്ച് റ്റിസിയുമായി സംസാരിക്കുമ്പോള് ആണ് അവര് ഈ 'തമാശ' പറഞ്ഞത്. സൌമ്യ, ഗോവിന്ദചാമി തുടങ്ങിയ പേരുകള് നമ്മുടെ സ്വന്തം ജീവിതവുമായി കൂട്ടി വായിക്കുന്ന സമയത്താണ് ഇത്തരം കൈകള് വീണ്ടും വീണ്ടും മുളക്കുന്നതിനെക്കുറിച്ച് റ്റിസി പറഞ്ഞത്. </span></div>
</div>
<div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഇത് കേട്ടപ്പോള് ഞെട്ടലിനേക്കാള് വേറെ എന്തോ ആയിരുന്നു മനസ്സില്. ഒരു empathising feeling. </span></div>
</div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഇറങ്ങിനടപ്പ് എന്ന പുസ്തകം എഴുതിയ ആളാണ് റ്റിസി. കേരളത്തിലെ ഒരു പത്രത്തില് ഇറങ്ങിനടപ്പിലെ ചില ഭാഗങ്ങള് പരമ്പര ആയി വന്നിരുന്നു. സ്ത്രീകളുടെ യാത്ര പരിസരം സ്വന്തം അനുഭവത്തിലൂടെ ആണ് റ്റിസി ഇതില് പറഞ്ഞത്. പറഞ്ഞു വന്നപ്പോള് റ്റിസിയുടെ അനുഭവങ്ങള് ഓരോ സ്ത്രീയും അനുഭവിക്കുന്നത് തന്നെയല്ലേ എന്നും വിചാരിച്ചു.</span></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">DC books പ്രസിദ്ധീകരിക്കുന്ന 'പെണ്ണിര' എന്ന പുതിയ പുസ്തകത്തിന്റെ ചില excerpts വായിക്കാന് കിട്ടി. ഇത് വായിച്ചാണ് റ്റിസിയുമായി സംസാരം തുടങ്ങിയത്. സൌമ്യ മരിച്ചിട്ടും ഗോവിന്ദ ചാമി പിടിയിലായിട്ടും 'ചങ്കരന് തെങ്ങില് തന്നെ' എന്നാണു റ്റിസി ആദ്യം പറഞ്ഞത്. കാര്യങ്ങളില് ആശാവഹമായ മാറ്റമൊക്കെ കുറവാണ്. പക്ഷെ ഒരു point വളരെ പ്രധാനമാണെന്ന് തോന്നി. അതായത്, ചര്ച്ചകളും ബോധവത്കരണവുമായി ഇത്തരം പ്രശ്നങ്ങള്ക്ക് എതിരെ ഒരു പ്രത്യേക ഇടം ഉണ്ടാക്കാന് സാധിച്ചിട്ടുണ്ട് എന്ന് റ്റിസി പറഞ്ഞപ്പോള് അത് പ്രസക്തമാണെന്നു തോന്നി. പക്ഷെ ഈ ഇടത്തിന്റെ gap-ഉം, പരിധിയും സമയവും വളരെ കുറവാണ്. സൌമ്യ മരിച്ചു, ഗോവിന്ദ ചാമിയെ പിടിച്ചു. അടുത്ത ആറോ ഏഴോ മാസങ്ങള് ഇതിനെതിരെ കരിങ്കൊടിയും പ്രതിഷേധവും കാണാം. പിന്നെ എല്ലാം പഴയ പോലെ. അടുത്ത ഗോവിന്ദ ചാമി, അടുത്ത കൈ... റ്റിസി പറഞ്ഞത് ശെരി തന്നെ എന്ന് തോന്നി. </span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ബ്ലോഗില് ഇത് എഴുതി കൊണ്ടിരിക്കുമ്പോഴാണ് കൊച്ചി കാക്കനാട് തെസ്നി ബാബു എന്ന പെണ്കുട്ടിയെ ചില 'സംരക്ഷകര്' ആക്രമിച്ച വാര്ത്ത കേട്ടത്. അവര് തെസ്നിയോട് ഉപയോഗിച്ച വാക്കുകള് എന്തെന്ന് അറിഞ്ഞപ്പോള് കാക്കനാട് പരിസരത്തുള്ള ഒരു 'ആസ്പത്രിയെ' കുറിച്ചാണ് ആദ്യം ആലോചിച്ചത്. റോഡില് നടക്കാന് (അതും ആണ് സുഹൃത്തിന്റെ കൂടെ) 'അവരുടെ അനുമതി' വേണമെന്ന് നമ്മള് അറിഞ്ഞില്ല. ഇനി അറിയിച്ചോളാമേ...</span></div>
</div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">സൌമ്യ ട്രെയിനില് നിന്ന് വീണാണ് മരിച്ചതെങ്കില് തെസ്നി ആക്രമിക്കപ്പെട്ടത് നടു റോഡില് ആണ്. യാത്ര പരിസരം മാറിയാലും ആക്രമണം മാറുന്നില്ല. സമീപനങ്ങളും. മറ്റൊരു തമാശയും റ്റിസി പറഞ്ഞു. ആദ്യ പുസ്തകം ഇറങ്ങിയ സമയത്താണ്. ടീവിയില് ഒരു ചാറ്റ് ഷോയില് പങ്കെടുക്കുകയായിരുന്നു. സ്ത്രീകളുടെ യാത്ര പ്രശ്നങ്ങള് ആണ് വിഷയം. പരിപാടി കഴിഞ്ഞു വീട്ടിലെത്തിയപ്പോള് സുഹൃത്തിന്റെ അച്ഛന് ശക്തമായി പ്രതികരിച്ചു. മോളെ, ലൈംഗികത എന്നൊക്കെ ഉറക്കെ വിളിച്ചു പറയാമോ എന്ന്. ( ആരോഗ്യകരമായ ആണ്-പെണ് പെരുമാറ ശീലങ്ങള് പഠി(പ്പി)ക്കാത്തിടത്തോളം സ്ഥിതി മാറാന് സാധ്യതയില്ല. </span></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഇനി മറ്റൊരു തമാശ. ബസില് ഇരുന്നാണ് പെണ്ണിരയുടെ excerpts വായിച്ചത്. സീറ്റില് മലയാളം അറിയാത്ത ഒരു 60-65 കാരന് വന്നിരുന്നു. അയ്യര് ദി ഗ്രേറ്റ് സിനിമ പോലെ sixth sense പ്രവര്ത്തിച്ചു എന്ന് പറഞ്ഞാല് മതിയല്ലോ. കുറച്ച് കഴിഞ്ഞപ്പോള് അയാള്ക്കും എന്റെ കയ്യിലെ പുസ്തകം വായിക്കണമെന്ന മട്ട്. സമചിത്തത കൈ വിടാതെ അയാളെ നേരിട്ടു.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">എം. മഡോണ പറഞ്ഞത് പോലെ 'ചിലരുടെ' മനസ്സിന് ചികിത്സ തന്നെ വേണം. (തെസ്നി ബാബുവിന് അടി കിട്ടണം എന്നാണു അടുത്ത ചിലര് പോലും പറഞ്ഞത്. അവരുടെ മനസ്സിന് ചികിത്സ വേണോ എന്ന് അറിയില്ല.) </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">'ഗോവിന്ദ ചാമിയെയും' കാക്കനാട് ഭ്രാന്തസ്പത്രിയില് നിന്ന് ഇറങ്ങി പോന്നതെന്നു തോന്നിപ്പിക്കുന്ന സംരക്ഷകരെയും മലയാളം അറിയില്ലെങ്കിലും മലയാളം പുസ്തകം വായിക്കാന് ശ്രമിക്കുന്നവരെയും അപ്രത്യക്ഷമാക്കാന് സാധിച്ചില്ലെങ്കില് ആദ്യം പറഞ്ഞ പോലെ തിരക്കുകള്ക്കിടയില് നിന്ന് ചുമലും അതിനു മുകളിലെ തലയും കണ്ടെത്താനാകാത്ത കുറെ കൈകള് ഉണ്ടായി കൊണ്ടേ ഇരിക്കും. Unfortunately...</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">(Pic Courtesy: Steve McCurry)</span></div>
<div>
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><br />
</b></span></div>
</div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-63584380426870045392011-05-14T18:54:00.000+05:302014-12-31T17:55:48.279+05:30Monologue (മോണോലോഗ്)<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">കുമാരന് എന്നാണു പേര്. </span></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പത്ര സമ്മേളനത്തിനായി മുന്നില് വന്നിരുന്ന അയാളെ ആരെങ്കിലും ഗൌനിച്ചോ എന്ന് സംശയമാണ്. മനുഷ്യരും രാജ്യവും തുടര്ന്ന് ലോകവും നന്നാവണമെന്ന് ആത്മാര്ഥമായി ആഗ്രഹിക്കുന്ന ഒരു മനുഷ്യന്. മൈക്കും കൊണ്ട് അയാള് പ്രസംഗം തുടങ്ങി. റെയില്വെയില് നിന്ന് വിരമിച്ച ഉയര്ന്ന ഉദ്യോഗസ്ഥനയായിരുന്നുവെന്ന് കുറിപ്പ് കയ്യില് കിട്ടിയപ്പോള് ആണ് മനസ്സിലായത്. </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ജീവിതത്തില് വളരെ കുറച്ച് ആഗ്രഹങ്ങളെ അയാള്ക്കുണ്ടായിരുന്നുള്ളൂ. നഗരത്തില് നിന്നുള്ള ട്രെയിന് സര്വീസില് ഒന്ന് തന്റെ പ്രിയ സ്ഥലമായ *പത്തടിപുരത്തേക്ക് നീട്ടുക, ജനങ്ങള്ക്ക് നല്ല ബെര്ത്ത് ലഭിക്കുക, ജനങള്ക്ക് നല്ല അറിവ് പറഞ്ഞു കൊടുക്കുക -- ഇത്തരം കൊച്ചു കൊച്ചു ആഗ്രഹങ്ങള് മാത്രം.</span><br />
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പത്തടിപുരത്തെ കുഗ്രാമത്തില്, 1940 കാലഘട്ടത്തില് ജോലിയെടുക്കുമ്പോള് അവിടെ കൂകിപ്പായുന്ന വെറുമൊരു ആവി എന്ജിന് മാത്രമാണ്ത്രെ ഉണ്ടായിരുന്നത്. ട്രെയിനിനോടും പത്തടിപുരത്തിനോടും ഉള്ള പ്രണയം മൂലം അയാള് അവിടെ നിന്ന് ഒരിക്കല് പോലും സ്ഥലം മാറ്റം ചോദിച്ചിരുന്നില്ല. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പത്തടിപുരം ഒരു കുഗ്രാമാമായിരുന്നു, 1940 -കളില്. സംസ്ഥാന അതിര്ത്തിയില് സൂര്യകാന്തിപ്പൂക്കളും തോവാളപ്പൂക്കളും ഉള്ള പാടങ്ങളും നിറഞ്ഞ കൊച്ചു പ്രദേശം. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ആഴ്ചയിലൊരിക്കല് അതിലൂടെ കടന്നു പോകുന്ന ദീര്ഘ ദൂര ട്രെയിനില് നിന്ന് ഒരിക്കലെങ്കിലും ബന്ധുക്കള് തന്നെ തേടി പുറത്തു വരുമെന്ന് അയാള് സ്വപ്നം കാണാറുണ്ടായിരുന്നു. പക്ഷെ അയാളെ തേടി ആവി എന്ജിന്റെ പുകയല്ലാതെ മറ്റെന്തെങ്കിലും വന്നോ എന്ന് സംശയമാണ്. എന്നിട്ടും അയാള് കുലുങ്ങിയില്ല.</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഒരിക്കലും പത്തടിപുരം വിട്ടു മറ്റൊരു സ്ഥലത്തേക്ക് പോയതുമില്ല. വര്ഷങ്ങള്ക്കു ശേഷം വിരമിക്കല് സമയം വന്നപ്പോള് മാത്രമാണ് അയാള് അവിടം വിട്ടത്. വിട്ടു പോവാന് മനസ്സനുവദിച്ചില്ലെങ്കിലും കെട്ടുപാടുകള് അതിനു പ്രേരിപ്പിച്ചു. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പത്തടി പുരത്തിന്റെ ഓര്മ്മകള് ഇന്നും അയാളില് നിറഞ്ഞു നില്ക്കുന്നത് കൊണ്ടായിരിക്കാം ജനങ്ങള്ക്ക് ഉപകാരപ്രദമാകും വിധം ട്രെയിന് സര്വീസ് അവിടം വരെ നീട്ടണമെന്ന് അയാള് ശക്തമായി വാദിച്ചത്. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">വാദം തുടരുകയായിരുന്നു. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">'വാര്ത്തയിലെ' സ്നേഹറാണിയും എഴുന്നേറ്റു. പുതിയ ബിസ്കറ്റിന്റെ രുചി തിരഞ്ഞു കൊണ്ട് 'സായാഹ്ന രാജ്യ'ത്തിലെ ഗണേശനും പിന്വലിയുന്നു. മൈക്കിനെ സാക്ഷിയാക്കി കുമാരന് മോണോലോഗ് (monologue) തുടര്ന്ന് കൊണ്ടേയിരുന്നു....</span></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-28787643494622111492011-05-09T18:01:00.004+05:302015-01-07T13:22:18.101+05:30പ്രഥമപ്രതിശ്രുതി<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ആശപൂര്ണ ദേവിയുടെ ഈ പുസ്തകം ചെറിയമ്മ വര്ഷങ്ങള്ക്കു മുന്പ് കയ്യില് വെച്ചു തന്നപ്പോള് ഒരു തരി പോലും വിറക്കുന്നുണ്ടായിരുന്നില്ല. അതിനു കാരണം ഒരു മൂന്നു വാക്കുള്ള sentence ആണ്. അതായത് She meant it. (സത്യ മിടുക്കിയാ, വായിച്ചു നോക്കു എന്നും പറഞ്ഞിരുന്നു.)</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">സിനിമയെ പ്രണയിക്കുന്ന ഒരു അടുത്ത കൂട്ടുകാരിയുടെ ബ്ലോഗ് പേരും ദേ, ഇത് തന്നെ ആണ്. --പ്രഥമപ്രതിശ്രുതി. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പിന്നെ, കേള്ക്കാന് ഇഷ്ടമല്ലെങ്കിലും അടുത്ത് പിടിച്ചിരുത്തി കഥകള് തലയില് കയറ്റി തന്ന അമ്മ. കേള്ക്കാന് മടി കാട്ടിയാലും ചിലപ്പോള് വായുവിനോട് കഥ പറഞ്ഞിരുന്നു അമ്മ. അതെങ്ങനെയോ പറന്നു പറന്നു എത്തിയതാകും മനസ്സില്. സാധ്യത ഇല്ലാതില്ല. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">മാധ്യമ പ്രവര്ത്തനത്തിലേക്ക് എത്തിയപ്പോള് വീണ്ടും തുടര്ന്ന </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പുസ്തക വായന </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">(അടുത്ത സുഹൃത്തിന്റെ ഭാഷയില് പറഞ്ഞാല് ജാഡ വായന) യിലേക്ക് </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"> </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">(രണ്ടാം) തുടക്കമായതും പ്രഥമപ്രതിശ്രുതി.</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പാട്ടിലെ ശ്രുതി പോലെ, പിഴക്കാതെ എവിടെയോ പിടിച്ചു കയറി. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ചെറിയമ്മ രണ്ടും കല്പിച്ചു തന്നെ ആയിരുന്നു. മുന്പ് പറഞ്ഞത് പോലെ She meant it. വര്ഷങ്ങള്ക്കു മുന്പ് അമ്മ പിടിച്ചിരുത്തി കഥ പറഞ്ഞു തന്ന അതേ feeling. പിന്നെ കേട്ടതെങ്കിലും വീണ്ടും വീണ്ടും കഥകള് കേള്ക്കാന് തോന്നിപ്പിക്കുന്ന അമ്മാമിയുടെ കഥ പറച്ചില് രീതി. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">കഥകള് പോലെ തന്നെ ആ feeling വായുവില് തെളിഞ്ഞു നില്ക്കുകയാകും. ശ്രുതിശുദ്ധമായി... </span></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഇപ്പോഴാണ് ആരോ പറഞ്ഞത്, അമ്മമാരുടെ ദിനം (Mothers' Day) രണ്ടു ദിവസങ്ങള്ക്കു മുന്പായിരുന്നുവത്രേ. </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br />
</span><br />
<div style="text-align: left;">
PS: ആശ പൂര്ണ ദേവിയുടെ ബംഗാളി നോവല് പ്രഥമപ്രതിശ്രുതിയിലെ പ്രധാന കഥാപാത്രമാണ് സത്യ </div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><br />
</span></div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-32067403750254914682011-04-28T15:24:00.021+05:302015-01-07T13:23:05.902+05:30If's and but's...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-0C-FKV3rdfg/Tbk4m1QwDEI/AAAAAAAAExQ/eIa16Ia-Q98/s1600/cocktail.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-0C-FKV3rdfg/Tbk4m1QwDEI/AAAAAAAAExQ/eIa16Ia-Q98/s320/cocktail.JPG" height="267" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #38761d;">'ഒരു വര്ഷത്തിനു ശേഷം'</span> എന്ന് സ്ക്രീനില് എഴുതി കാണിക്കുന്നതിന് തൊട്ടു മുന്പ് 'കോക്ക്ടെയില്' എന്നാ സിനിമ അവസാനിച്ചിരുന്നെങ്കില് എന്നാണു സത്യത്തില് ആഗ്രഹിച്ചത്. If, but തുടങ്ങിയ clause - കളില് അവസാനിക്കുമായിരുന്ന </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഒരു </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ചിത്രം. ഇങ്ങനെയാണ് തോന്നിയത്. (എങ്കില് കൂടുതല് മനോഹരമാകുമായിരുന്നുവോ? )</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">പക്ഷെ ആസ്വാദകര് </span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;">എപ്പോഴും</span> ആഗ്രഹിക്കുന്നത് സിനിമകള് നന്നായി (literally) അവസാനിക്കണമെന്നാണല്ലോ. എന്നാല് മികച്ചൊരു എഡിറ്ററും ഭേദപ്പെട്ടൊരു സംവിധായകനുമായ അരുണ് കുമാറിന്റെ കോക്ക്ടെയില് എന്ന സിനിമ if, but തുടങ്ങിയ clause- കളില് അവസാനിച്ചില്ല. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">സിനിമയുടെ വണ്ലൈന് ഒട്ടുമറിയാതെ കാണുന്നവര്ക്ക് കോക്ക്ടെയില് യഥാര്ത്ഥത്തില് 'കോക്ക്ടെയില് ' തന്നെയാണ്. ഇതെന്താണ് സംഭവമെന്ന് അറിയാനുള്ള ഒരു ആകാംക്ഷ. ഒരു എഡിറ്റര് എന്ന നിലയില് അരുണ് കുമാറിന്റെ മികവു ഇവിടെവിടെയോ കാണാന് സാധിക്കുന്നുണ്ട്. </span></div>
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">സിനിമയുടെ മുക്കാല് പങ്കും കാറിനുള്ളിലാണ്. രാം ഗോപാല് വര്മയുടെ Road എന്ന സിനിമ പോലെയല്ലെങ്കിലും കോക്ക്ടെയില് ഒരു പരിധി വരെ road movie തന്നെയാണ്. രവി അബ്രഹാമും (അനൂപ് മേനോന്) പാര്വതിയും ( സംവൃത സുനില്) പോകുന്ന വണ്ടി ഇടയ്ക്കിടെ നിര്ത്തുമ്പോള് കയറി വരുന്ന കഥാപാത്രങ്ങളുടെ (അംബി എന്ന ജയസുര്യ -- അദ്ദേഹം പിന്നീട് ഇറങ്ങുന്നില്ല, അംബിയുടെ ഏട്ടന് ഇന്നസെന്റ്, <span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;">ശരീരം</span> <span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;">വിറ്റ്</span> ഉപജീവനം നടത്തുന്ന കനിയുടെ കഥാപാത്രം) മാനസിക തലം വളരെ പ്രധാനപ്പെട്ടതാണ്. ഒരു ശുദ്ധനില് നിന്ന് നെഗറ്റീവ് ഓറ (negative aura) യിലേക്കുള്ള ജയസൂര്യുടെ പകര്ച്ച ഒരു സുഖമുള്ള കാഴ്ചയാണ്. ജയസൂര്യ പറയുന്നിടത്തേക്ക് വാഹനം (സിനിമയും!!!!!) പോകുന്ന കാഴ്ച ഒടുവില് ഒരു വീട്ടില് എത്തി നില്ക്കുന്നു. അതിലൂടെ ചില കുടുംബങ്ങളിലേക്കും.</span></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഒടുവില് എല്ലാം നഷ്ടപ്പെട്ടവനെപ്പോലെ രവി എബ്രഹാം എന്ന നഗരത്തിലെ പ്രശസ്തനായ <span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;">എന്ജിനിയറും </span>ഭാര്യയുമായുള്ള സംസാരം (ചോദ്യോത്തരങ്ങള് ) സമൂഹ മനസ്സക്ഷിയോടാകാനാണ് സാധ്യത. പക്ഷെ ആ സിനിമ അവിടെ അവസാനിക്കുന്നില്ല. ഉത്തരങ്ങള് അശേഷം അവശേഷിപ്പിക്കാതെ അത് യാത്ര തുടരുകയാണ്... ('Butterfly on a wheel ' ന് credit കൊടുത്തിട്ടുണ്ടോ എന്നും അറിയില്ല. )</span></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-91169952613193774042011-04-18T15:32:00.003+05:302011-04-18T15:42:21.865+05:30നവ'യൌവനം'<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-4e5Rfmc5tLo/TawLTq47CiI/AAAAAAAAEwM/Rbjb3Xl7l_U/s1600/gg.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="241" src="http://4.bp.blogspot.com/-4e5Rfmc5tLo/TawLTq47CiI/AAAAAAAAEwM/Rbjb3Xl7l_U/s400/gg.JPG" width="400" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><span class="Apple-style-span" style="background-color: white;"><span class="Apple-style-span" style="color: red;">എഴുപതുകളിലെത്തിയ </span></span>തനിക്കു ഇരുപതുകളിലെത്തിയ നവ യൌവനം തുളുമ്പുന്ന യുവാവിന്റെ പ്രണയം അരങ്ങിലെത്തിക്കേണ്ടത്തിന്റെ വൈരുദ്ധ്യത്തെ കുറിച്ച് കലാമണ്ഡലം ഗോപി ഒരിക്കല് പറഞ്ഞു കേട്ടിട്ടുണ്ട്. പക്ഷെ അന്പതായാലും എഴുപതായാലും, ഇനി തൊണ്ണൂറ ആയാലും ഗോപിയാശാന് എന്ന് എല്ലാവരും വിളിക്കുന്ന കലാമണ്ഡലം ഗോപിയുടെ നളന് പിന്നെ പിന്നെ ചെറുപ്പമാവുകയാനെന്നു ആസ്വാദക വൃന്ദം ഒന്നടങ്കം പറയുന്നു. പറഞ്ഞും കേട്ടും എഴുതിയും മടുത്ത ഈ വിഷയം പക്ഷെ വര്ഷങ്ങളായി ഓരോ കഥകളി പ്രേമിയും സ്വകാര്യമായെങ്കിലും ആസ്വദിക്കുന്നുണ്ടെന്നത് പരസ്യമായ രഹസ്യമാണ്. ഒരു പക്ഷെ അത് തന്നെയാകും കലാമണ്ടലം ഗോപി എന്ന കലാകാരന്റെ വിജയ രഹസ്യവും. </b></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div> <span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>കേരളത്തിലെ ചില അരങ്ങുകള്ക്ക് ശേഷം മറുനാടന് അരങ്ങിലേക്ക് ഗോപിയാശാന് നളനായെത്തുമ്പോള് ഈ പരസ്യമായ രഹസ്യത്തിന് മറ്റൊരു മാനം കൈ വരുന്നുവെന്നത് സത്യം തന്നെയാണ്. ഒരു പക്ഷെ വര്ഷങ്ങള്ക്കു ശേഷം അത് കാണാന് ഒരവസരം ലഭിക്കുമ്പോള് ഇത്രയും നാള് എങ്ങനെ വൈകിപ്പോയി എന്നും തോന്നുന്നത് , സ്വാഭാവികം മാത്രമാകാം. </b></span><br />
<div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>നളചരിതം രണ്ടാം ദിവസത്തില് പ്രണയ സല്ലാപമാണ് ഒന്നര മണിക്കൂര് കൊണ്ട് (ഏറ്റവും ചെറിയ സമയമെന്ന് നിരൂപക ഭാഷ്യം) അദ്ദേഹം ആടിയത്. നവയൌവ്വനം തുളുംബുകയാണെന്നും ഇനി നിന്റെ ലജ്ജ മാത്രമാണ് തടസമെന്നും നളന് ദമയന്തിയോട് (മാര്ഗി വിജയകുമാര്) പറയുന്നു. നാണം കലര്ന്ന പുഞ്ചിരിയോടെ ദമയന്തി അതിനോട് പ്രതിവചിക്കുമ്പോള് പക്കമേളക്കാര്ക്കൊപ്പം ഹാളിലെ ആസ്വാദകരും ആ സന്തോഷത്തില് പങ്കു ചേരുകയാണെന്ന് തോന്നും. </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b> പക്കമേളക്കാര്ക്കൊപ്പമുള്ള അദ്ദേഹത്തിന്റെ രസതന്ത്രവും എടുത്തു പറയേണ്ടതാണ്. ഗോപിയാശാന്റെ ആയിരത്തോളം നളന്മാരെ കണ്ട കലാമണ്ഡലം ഉണ്ണികൃഷ്ണന്റെ ചെണ്ടയിലും നൈപുണ്യം ഈ അരങ്ങിലും ആവര്ത്തിച്ചു. കൂട്ടായി പാട്ടിനു എത്തിയതാകട്ടെ പത്തിയൂര് ശങ്കരന് കുട്ടിയും ബാബു നമ്പൂതിരിയും ആണ്. ഗോപിയാശാന്റെ മുദ്രകളും ചുവടുകളും അറിയുന്ന മട്ടില് അവരോരോരുത്തരും ആ അപൂര്വ രസതന്ത്രത്തില് അവരറിയാതെ പങ്കാളികളായി. </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b> പതിനായിരത്തിലധികം അരങ്ങുകള് കണ്ട ഗോപിയാശാന്റെ വേഷങ്ങളില് പകുതിയിലധികവും നളന് തന്നെയാണെന്ന് നിസ്സംശയം പറയാം. നിരൂപകര് അദ്ദേഹത്തിന്റെ മനോധര്മവും ചുവടുകളും കണക്കു കൂട്ടി നിരത്തുമ്പോള് എല്ലാവരെയും അത്ഭുതപ്പെടുത്തിക്കൊണ്ട് അദ്ദേഹം ഭാവനയുടെ മറ്റൊരു ലോകം പുതിയതായി അരങ്ങിലെത്തിക്കും. ഇത് ഒരു പക്ഷെ 'നളന്' മാത്രം സാധിക്കുന്ന സിദ്ധിയാകാം. 6000-ത്തിലധികം നളന്റെ അരങ്ങുകള് കണ്ട കലാമണ്ഡലം ഗോപി എന്ന നവയൌവനം തുളുമ്പുന്ന 'യുവാവിനുള്ള' സിദ്ധി. ഇനിയുമെത്ര അരങ്ങുകള്ക്ക് സാക്ഷ്യം വഹിക്കാനിരിക്കുന്നുവെന്നു കാലം പറയട്ടെ!</b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><br />
</b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>PS: With few changes from the original.</b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><br />
</b></span></div></div>Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-38859527200632868702011-04-13T16:56:00.002+05:302015-01-07T13:24:25.355+05:30ചിരി<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: left;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-RI4vQ_PGwqY/TaWF8bv-y6I/AAAAAAAAEv0/WIkMyNvlStk/s1600/Mona_Lisa.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-RI4vQ_PGwqY/TaWF8bv-y6I/AAAAAAAAEv0/WIkMyNvlStk/s320/Mona_Lisa.jpeg" height="320" width="214" /></a></div>
<span style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="color: #660000;">ആഴങ്ങളുടെ</span> ഗാ<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif;">ഢതയിലേക്ക് </span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">നീ ചെത്തി മിനുക്കിയെടുത്ത </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">ഇടവഴിയാണ് എന്റെ കവിത...</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;"><br />
</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">മുനയൊടിഞ്ഞ എന്റെ വാക്കുകള് </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">നീ നീട്ടിയ കടലാസ്സില് ആഴ്ന്നിറങ്ങി </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;"><br />
</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">തീയായിരുന്നു ചുറ്റിലും,</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">എരിഞ്ഞൊടുങ്ങുന്ന ജ്വാല,</span></div>
<div style="text-align: left;">
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">അക്ഷരത്തെറ്റിന്റെ നാളം,</span></div>
</div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">അതിരറ്റ പാതയിലേക്ക് പടര്ന്ന വെള്ളിവെളിച്ചം,</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">ശാന്തം! </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;"><br />
</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">കനലെരിയാത്ത വാക്കിന്റെ</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">ആഴപ്പരപ്പിലേക്ക് </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">നീ വിളക്കിച്ചേര്ത്തിയ</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">വന്യമായ ചിരിയാണ് </span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: large;">എന്റെ കവിത...</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif;"><br />
</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif;"><br />
</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19px;">(Photo Courtesy: </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: sans-serif; font-size: 13px; line-height: 19px;">Leonardo Da Vinci's Monalisa) </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;"><o:p></o:p></span></div>
</div>
</div>
Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-21934326286239678882011-03-22T16:56:00.000+05:302011-03-22T16:56:17.420+05:30ഒരു ഗ്രാമം പ്രാര്ഥിക്കുന്നു, ജനിമൃതിക്ക് വേണ്ടി...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ഓര്മ ശരിയാണെങ്കില് ജനിമൃതിയുടെ കല്യാണം കഴിഞ്ഞിട്ട് നാലോ അഞ്ചോ മാസങ്ങള് കഴിഞ്ഞിട്ടുണ്ടാകും. ഒരു ഗ്രാമത്തിന്റെ മുഴുവന് പ്രാര്ത്ഥന ഏറ്റു വാങ്ങി അവള് (എഴുതുന്നതിലെ എളുപ്പം കൊണ്ട് മാത്രമാണീ പ്രയോഗം) വിവാഹിതയായി. വെറും 18 ഓ 19 ഓ വയസ്സില്. വേറെ നിവൃത്തി ഇല്ലെന്നു തന്നെയേ കേള്ക്കുന്നവര്ക്ക് പറയാനാകൂ. ശരിയാണ്. ചില കാര്യങ്ങള് explain ചെയ്യാന് പറ്റില്ല.</b></span></div><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>എന്റെ യു പി സ്കൂള് കാലത്താണ് ജനിമൃതി ജനിച്ചത് എന്ന് തോന്നുന്നു.</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>അത് കൊണ്ട് തന്നെ പ്രായത്തില് നല്ല അന്തരമുണ്ട്. </b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>അടുത്ത് തന്നെയാണ് <span class="Apple-style-span" style="line-height: 28px;">ജനിമൃതിയുടെ </span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 28px;">താമസം.സകുടുംബം എന്ന് പറയാം.</span></b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>വീട്ടില് കളിക്കാനും മറ്റും ജനിമൃതി വന്നിരുന്നു. സ്കൂളില് പഠിക്കുമ്പോഴും ഇടക്കൊക്കെ വരും. </b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>പിന്നെ പിന്നെ വരാതായി. വീട് കുറച്ച് അപ്പുറത്തേക്ക് മാറി. </b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>വീട്ടില് നിന്നു മെയിന് റോഡിലേക്കുള്ള വഴിയില് തന്നെ ആയിരുന്നു അത്. എന്നാലും ഇടക്കൊക്കെ അത് വഴി കടന്നു പോയിരുന്നു. അമ്മമ്മയുടെ വീടിലേക്ക് വീടിന്റെ മുന്നിലൂടെ short cut ഉണ്ട്. </b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>എന്തൊക്കെയുണ്ട് ചേച്ചി എന്ന ചോദിക്കാന് മറക്കാറില്ല.</b></span><br />
<div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>അമ്മയും അച്ഛനും സഹോദരനുമൊപ്പമാണ് താമസിച്ചിരുന്നത്. അച്ഛന് കേന്ദ്ര സര്ക്കാര് ജോലി ഉണ്ടായിരുന്നു. ആദ്യമൊക്കെ ജോലിക്ക് പോയിരുന്നു. പിന്നെ പിന്നെ പോവതായി. കാരണം ഒന്നുമില്ല. പോവില്ല. അത്ര തന്നെ.</b></span></div><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ജനിമൃതിയുടെ അമ്മയുടെ കല്യാണവും ഇതേ പോലെയായിരുന്നു. വലിയ ജോലിക്കാരനെന്നു പേര് കൊണ്ടാണ് ആ കല്യാണം കഴിഞ്ഞത്. അയാള് ആദ്യമൊക്കെ ജോലിക്ക് പോയിരുന്നു. പിന്നെ പിന്നെ പോവാതായി. അമ്മ കുറച്ച് കാലം അങ്കന വാടിയിലോ മറ്റോ പോയിരുന്നു.</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ഒരു ദിവസം അവര് ആത്മഹത്യ ചെയ്തു.</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ഞാനില്ല ഒന്നിനും എന്ന് പറഞ്ഞ്.</b></span><br />
<div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>അച്ഛന് തിരിച്ചെത്തി ആശ്വസിപ്പിച്ചു, പ്രശ്നങ്ങളൊക്കെ തീര്ന്നു -- ചില സിനിമകളില് സംഭവിക്കുന്ന പോലെ ഇതൊന്നും ഉണ്ടായില്ല. കാര്യങ്ങളൊന്നും മാറി മറിഞ്ഞില്ല.</b></span></div><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ഒന്നൊഴിച്ച്.</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ജനിമൃതി വീണ്ടും എന്റെ വീടിനടുത്തേക്ക് എത്തി എന്നൊഴിച്ചാല്.</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>സ്കൂളിലേക്കും മറ്റും പോകുമ്പോള് വീണ്ടും കാണാന് തുടങ്ങി.</b></span><br />
<div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>അമ്മമ്മയുടെയും അമ്മാവന്റെയും കൂടെ ആയിരുന്നു താമസം. ഇതിനിടയില് ജനിമൃതിയുടെ അമ്മമ്മ മരിച്ചു. </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>അമ്മാവന് ആയിരുന്നു പിന്നീടെല്ലാ കാര്യങ്ങളും നോക്കിയത്. അമ്മാവനും രണ്ടു കുട്ടികളുണ്ട്. ഇതിനിടയിലും പ്ലസ് ടു വരെ പഠിപ്പിച്ചു. (അമ്മായി ഇടയ്ക്കിടെ ഉപദ്രവിക്കുമായിരുന്നു എന്നും, പട്ടിണിക്കിടുമായിരുന്നു എന്നും അമ്മ പിന്നീടൊരിക്കല് പറഞ്ഞിരുന്നു) എന്നിട്ടും ജനിമൃതി അവരെ ഇഷ്ടപ്പെട്ടുവത്രേ. അമ്മാവന്റെ മക്കളെ ജീവനായിരുന്നു. </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>പ്ലസ് ടു പഠനം കഴിഞ്ഞു വലിയ താമസമില്ലാതെ വിവാഹാലോചനകള് വന്നു. ബോംബെയില് സ്ഥിര താമസമാക്കിയ ഒരാളാണ് വിവാഹം കഴിച്ചത്. അമ്മാവന് തന്നെ മുന് കൈയെടുത്ത് നടത്തി. ഗ്രാമത്തിലെ ഓരോരുത്തരും സ്വന്തം കുട്ടിയുടെ വിവാഹമെന്ന മട്ടില് അതില് പങ്കെടുത്തു. അവര്ക്കാവുന്ന തരത്തില് ജനിമൃതിക്ക് നന്മ ആശംസിച്ചും, സമ്മാനങ്ങള് നല്കിയും സന്തോഷത്തില് പങ്കു ചേര്ന്നും...</b></span></div><div style="text-align: left;"><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ആരുമില്ലെന്ന് ജനിമൃതിക്ക് ഒരിക്കലും തോന്നിയിരുന്നില്ല. തോന്നാന് ഞങ്ങള് ആരും സമ്മതിച്ചിരുന്നില്ല. </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ജനിമൃതിക്ക് ഇനിയും പഠിക്കണമായിരുന്നുവോ </b></span></div></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>എന്ന് എനിക്കറിയില്ല. അച്ഛനില് നിന്നും സഹോദരനില് നിന്നും വ്യത്യസ്തയായി, സ്വയം ജോലി ചെയ്യണമെന്ന ആഗ്രഹം ഉണ്ടായിരുന്നോ എന്നും അറിയില്ല. (ഉണ്ടാവും. ഉണ്ടാവാതെ തരമില്ല) </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>പക്ഷെ ജനിമൃതി ഒരിക്കലും ഒറ്റക്കായിരുന്നില്ല. </b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b>ഒരു ഗ്രാമം മുഴുവന് പ്രാര്ഥിക്കുകയാണ് ജനിമൃതിക്ക് വേണ്ടി...</b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b></b></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"><b>ഇന്നും, എപ്പോഴും...</b></span></b></span></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal;"><b><br />
</b></span></b></span></div>അനുബന്ധം: ജനിമൃതി ഇപ്പോള് ബോംബെയില് ഉണ്ട്. പഠിക്കുന്നു. അവള്ക്കിഷ്ടപെട്ട കോഴ്സ്. അതിനു ശേഷം ജോലിക്ക് നോക്കുമെന്നും പറഞ്ഞു. </div>Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-12145963389534327472011-02-28T18:01:00.004+05:302011-05-17T19:33:39.041+05:30കുനാല് ബസുവില് നിന്നു അപര്ണ സെന്നിലെക്കുള്ള ദൂരം (മറിച്ചും? )<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><br />
<div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 25px;"><b></b></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; font-family: arial; text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 25px;"><b><a href="https://lh5.googleusercontent.com/-lelmaQPzTxM/TWuRHBGhIEI/AAAAAAAAEsQ/B_kaO-KEaxE/s1600/japwife1.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><img border="0" height="320" src="https://lh5.googleusercontent.com/-lelmaQPzTxM/TWuRHBGhIEI/AAAAAAAAEsQ/B_kaO-KEaxE/s320/japwife1.jpg" width="198" /></span></a></b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 25px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;"><span class="Apple-style-span" style="color: #bf9000;">കഥയുടെ</span> പേരും </span>Japanese Wife. <span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;">സിനിമയുടെ പേരും </span>Japanese Wife<span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;">. കുനാല് ബസുവില് നിന്ന് അപര്ണ സെന്നിലെക്കുള്ള ദൂരം കണക്കാക്കാനുള്ള ഒരു വഴി മാതല (Matla) നദിയെ അളക്കലാണ്. കേരളത്തിനു ഭാരതപ്പുഴ, പഞ്ജാബിന് സിന്ധു, ഉത്തര പ്രദേശിന് യമുനാ, എന്നത് പോലെയാണ് ബംഗാളിന് മാതല. </span></span></b></span></div><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 25px;"><b><span lang="ML"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: arial;">കുനാല് ബസുവിന്റെ ഭാഷയില് പറഞ്ഞാല് Snehomoy എന്ന സ്കൂള് മാഷ് തന്റെ ദുഃഖം പറയുന്നത് മാതല നദിയോടാണ്.</span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> "As always he brought his woes to the river and the river inturn consoled him like a mother." </span></span></span></b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 25px;"><b><span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">അപര്ണ സെന് തന്റെ ഫ്രെയിമില് മാതല നദിയെ വരച്ചു കാട്ടി.</span></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-weight: normal;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-family: arial;"></span></b></span></b></span></div><div class="MsoNormal" style="display: inline !important; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 25px;"><b><b><span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">കട്ടികണ്ണടയും ജുബ്ബയുമിട്ട സ്നേഹമയ്(രാഹുല് ബോസ്) എന്ന സ്കൂളധ്യാപകന് മാതള നദിക്കരയിലിരിപ്പാണ്. ഇങ്ങനെ ഒരു ഇരിപ്പില് തന്നെയാണെന്ന് തോന്നുന്നു ജപ്പാനില് നിന്നു മിയാഗേയുടെ കത്ത് ആദ്യമായി കിട്ടുന്നതും പിന്നീടത് പ്രണയമായി മാറുന്നതും. </span></span></b></b></span></div></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: arial;"><b><span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">ഒരിക്കലും കാണാതെയും നേരിട്ട് കണ്ടു സംസാരിക്കതെയുമുള്ള പ്രണയം സിനിമയില് ഇതാദ്യമൊന്നുമല്ല. പക്ഷെ കാതല് കോട്ട പോലെ ഒട്ടും ഫാസ്റ്റ് അല്ല അപര്ണ സെന്നിന്റെ സിനിമ. </span></span></b></span><br />
<div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span lang="ML" style="font-family: Kartika, serif;">പക്ഷെ കഥയുടെ construction-ല് ബസുവിന്റെ genius അവിടവിടെ ഒളിഞ്ഞിരിപ്പുണ്ട്. മിയാഗേയുടെ അവതരണത്തിലും അവര് കൃത്യസമയത്ത് ആ പ്രണയം </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സ്നേഹമയ് യോട് പറയുന്നതും എല്ലാത്തിലും ആ ക്രാഫ്റ്റ് ഉണ്ട്. </span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സിനിമയിലേക്ക് pan ചെയ്യുമ്പോള് മികച്ചു നില്ക്കുന്നത് മറ്റു ചില element-കളാണ്. ഒരു പക്ഷെ മിയാഗെ, </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സ്നേഹമയ് എന്നിവര്ക്കൊപ്പം മാതല നദിയും പ്രധാന കഥാപാത്രമാകുന്നു. മാതലയുടെ ഒഴുക്കിനൊപ്പം പ്രണയവും (കുമാരനാശാനെ കടമെടുത്ത് പറഞ്ഞാല് മാംസ നിബദ്ധമല്ലാത്ത രാഗം) മുന്നോട്ട് പോകുന്നു. </span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">ജപ്പാനില് നിന്നു മിയാഗേയുടെ നിരവധി സമ്മാനങ്ങള് </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സ്നേഹമയ്ക്ക് ലഭിക്കുന്നു. സഹോദരപുത്രഭാര്യയില് (ഉവ്വ്, തമ്മില് ഒരിക്കലും കാണാത്ത അവര് വിവാഹവും കഴിക്കുന്നു) നിന്നു ലഭിക്കുന്ന സമ്മാനങ്ങളെ </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സ്നേഹമയ് യുടെ ഒപ്പം താമസിക്കുന്ന ചെറിയമ്മ (മൌഷ്മി ചാറ്റര്ജി) ആസ്വദിക്കുന്നുമുണ്ട് .</span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 32px;">ചെറിയമ്മയുടെ കൂട്ടുകാരിയുടെ വിധവയായ മകള് (റെയ്മ സെന്) വീട്ടില് താമസിക്കുന്നതൊന്നും </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സ്നേഹമയ് യെ ബാധിക്കുന്നേയില്ല. </span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">സ്നേഹമയ് യുടെ കത്തിനനുസരിച്ച് മറുപടി എഴുതാനുള്ള മിയഗേയുടെ കഴിവ് കുനാല് ബസുവിനെ ഇന്ഡോ- ഇംഗ്ലീഷ് എഴുത്തുകാര് എന്ന genre- യില് വേറിട്ട് നിര്ത്തുന്നു. ഒന്നോ രണ്ടോ ഖണ്ഡികയില് ഇതെങ്ങനെ സാധിക്കുന്നുവെന്നു തോന്നിപ്പോകും! </span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><a href="https://lh4.googleusercontent.com/-lrrqaAy0jMc/TWuRY_OVoTI/AAAAAAAAEsY/lqGDWLU34H8/s1600/japwife3.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><img border="0" height="157" src="https://lh4.googleusercontent.com/-lrrqaAy0jMc/TWuRY_OVoTI/AAAAAAAAEsY/lqGDWLU34H8/s320/japwife3.jpg" width="320" /></span></a><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">പിന്നെ practicality, real world pressures (പണമില്ല, പോകാനുള്ള വഴികള് അടയുന്നു) തുടങ്ങിയ കാര്യങ്ങള് ആലോചിച്ച് </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;">സ്നേഹമയ് യുടെ ജപ്പാന് യാത്രയും രോഗ ബാധിതയാകുന്ന മിയാഗേയുടെ ഇന്ത്യന് യാത്രയും നടക്കുന്നില്ല. (Fast യുവത്വത്തിനു ഇതൊന്നും ഇഷ്ടപ്പെടില്ല എന്നുറപ്പ്) </span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="font-family: arial; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; line-height: 32px;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">എല്ലാത്തിനുമൊടുവില് തൂവെള്ള വസ്ത്രം ധരിച്ചു മിയാഗെ എത്തുമ്പോള് കാത്തിരിക്കാന് മാതല മാത്രം. </span></span></b></div><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px;"><b><span class="Apple-style-span" style="line-height: 32px;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">"As always (s)he brought his (her) woes to the river and the river inturn consoled him (her) like a mother." </span></span></b></div><div style="font-family: arial;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-family: Kartika, serif; font-size: medium; line-height: 32px;"><br />
</span></b></div></div></div>Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-584296145196415769.post-53841041430957370292011-02-13T17:13:00.002+05:302011-05-21T20:02:08.875+05:30Lust for Life -- ലസ്റ്റ് ഫോര് ലൈഫ്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/-BYDlsd-SxBg/TVfDyxEhdWI/AAAAAAAAErw/rQM_kDD-WOE/s1600/Starry-Night.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="255" src="http://1.bp.blogspot.com/-BYDlsd-SxBg/TVfDyxEhdWI/AAAAAAAAErw/rQM_kDD-WOE/s320/Starry-Night.jpg" width="320" /></a></div><span class="Apple-style-span" style="font-family: arial, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: #3d85c6;">കണ്ണാടിക്കു </span>വീണ്ടുമൊരു മോഹം;<br />
തട്ടിത്തകര്ന്ന വെള്ളി വെളിച്ചത്തെ<br />
മഴവില്ലുമായി ഇഴ ചേര്ക്കാന്,<br />
പൂ വിരിയുന്ന ശബ്ദത്തെ<br />
നിന്റെ സ്വരമായി അളന്നെടുക്കാന്,<br />
നരച്ച കാഴ്ചയില് തിളങ്ങിയ കണ്ണുകളെ<br />
പെയ്തൊഴിഞ്ഞ ആകാശമായി കണ്ടു നില്ക്കാന്,<br />
മറന്ന പാട്ടുകളെ<br />
കേള്ക്കാത്ത സംഗീതമായി മാറ്റിയെഴുതാന്,<br />
ഒടുവി<wbr></wbr>ല്,<br />
വാക്കുകള് തകര്ത്തെറിഞ്ഞു<br />
ജീവിതത്തെ കാമിക്കുവാന്<br />
കണ്ണാടിക്കൊരു മോഹം ...<br />
... ഒടുവിലൊരു മോഹം.</b></span></span></div>Yaminihttp://www.blogger.com/profile/12315210055045862925noreply@blogger.com10